onsdag 16 november 2011

Det gamla politiska tänkandet har gjort sitt

Under de senaste veckorna har vi kunnat läsa i tidningar, se på tv och höra på radio om den ena skandalen efter den andra inom den svenska äldreomsorgen. Nu försöker Caremas vd lansera ett kvalitetsindex och regeringen med Anders Borg i spetsen ska strama upp lagarna (men kommer garanterat att se till att det blir kompensation på andra håll) medan Maria Larsson försöker skylla på kommunerna och Fredrik Reinfeldt pratar om enstaka fall. Svenskt Näringsliv är nervöst, liksom vårdföretagarna och försöker komma med idéer. Det ingen av dem förstår är att det gamla politiska tänkandet med rötter i efterkristidens tänkandet har gjort sitt.

Det pratas om kris för socialdemokratin och med jämna mellanrum dyker det upp artiklar för att bevisa detta på olika sätt. Även Vänsterpartiet ska vara inne i en kris och därmed verkar det vara vänstercentrum i svensk politik som har detta.
Det är här som jag anser att alla ska stanna upp och fundera för det jag ser är att det gamla politiska tänkandet som har dominerat svensk och europeisk, samt i USA, har gjort sitt. Även borgerligheten befinner sig i en allvarlig identitetskris där man bara reagerar när media tar tag och lyfter upp saker på dagordningen. Under flera år har kritik framförs mot systemen inom äldreomsorgen och skolan men först när media börjar föra upp det rejält väljer Fredrik Reinfeldt och hans regering att ta upp det. Fram till dess är det tyst. Den stora lösningen på det mesta verkar vara sänkt skatt.
Det vi ser nu är egentligen facit på den förda nyliberala politik som har dominerat väst de senaste 30 åren. Finanskraschen 2008 skakade om denna politik i sin grund och blottlade alla problem som finns med det.
Barroso går ut i dag och varnar för att Europa står inför en systemkris. Det varken han eller andra i Europa har insett, framför allt i de borgerligt ledda regeringarna, är att Europa är mitt uppe i krisen och om inget nytänkande införs kommer vi att befinna oss i den i flera år framöver. Europa är förbisprånget av andra geografiska områden i världen.
I år har finanskraschen återkommit i andra skepnader men samma kris finns fortfarande kvar. En kris som bottnar i att nyliberalismen har aldrig fungerat och skapar stora problem för alla inblandade. Denna nyliberalism har utvecklats i efterkrigstidens politisktekonomiska landskap och slog ut i full blom under de senaste 30 åren. Ett system byggdes upp med kapitalet och spekulationerna i centrum. Stora vinster skulle bli ännu större men i denna tävlan glömdes den vanliga människan bort. Ledande ekonomer och politiker glömde helt enkelt bort att hålla blicken på framtiden och verkligheten. Facit har vi idag.
Vi befinner oss därmed alla i en enorm kris som gårdagens politiska lösningar inte fungerar fullt ut på. Alliansens agerande rörande missförhållandena inom äldreomsorgen visar på detta. Regeringen försöker krampaktigt hålla fast i det gamla, som visar sig inte fungera, i hopp om att rädda systemet. Det man inte inser är att systemet har spelat ut sin roll.
Den politiska kraft som orkar ta tag i verkligheten och komma med en realistisk politik för framtiden kommer också att sätta agendan de närmsta 30-50 åren. Det är den tidsrymden vi pratar om. Därmed går det inte att luta sig tillbaks på gammal politik i hopp om att detta är lösningen. Fredrik Reinfeldt må göra detta men det utvecklar inte Sverige och gör oss bättre rustade att möta morgondagens utmaningar, problem och möjligheter. Istället blir det precis tvärtom då vi dras nedåt hela tiden.
En ny politik behöver formas för morgondagen för att vi ska kunna ta oss ur detta. Det gäller på alla nivåer från samhället, ekonomin ned till äldreomsorgen, skolan, barnomsorgen, kultur med mera. Chansen finns men då gäller det att veta vad man vill och ha förslag på hur det ska lösas. Borgerligheten i Sverige och i Europa saknar detta. Miljöpartiet tror sig veta och lockar människor men det är faktiskt en energisk och framåtblickande socialdemokrati som kan bygga en bättre morgondag för alla.
Högbergs tankar om att han stödjer Håkan Juholt men som sann vän också framför synpunkter. Johan Westerholm om en rädsla som förlamar och förtroenderådets möte den 3-4 december. Jämlikhetsanden tar upp att det nu kommer fler larmrapporter om att socialbidragen ökar i Sverige. Bengt Silfverstrand om att vissa herrar ska veta hut. Leif Haglund skriver om att enbart fler jobb kan få bort barnfattigdomen. Löntagarbloggen tar upp att invånarna i Ohio försvarar sina fackliga rättigheter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar