Socialdemokratin måste ta fram en offensiv europeisk politik

I går besluts det att EU-länderna ska arbeta utifrån europaktstänkandet. För högerregeringarna runt om i Europa ses denna som en räddning för EU men framför allt för euron. Nu är det tänkt att det ska bli ordning på torpet. Sparande och minskad välfärd ska vara ledstjärnorna tillsammans med att alltid låta budgeten gå med överskott, även i en lågkonjunktur. Tyvärr för högerregeringarna så är det fel medicin som har ordinerats men det är också fel sjukdom som man försöker åtgärda. För de socialdemokratiska partierna runt om i Europa är europakten och det som sker svidande kritik, speciellt med tanke på att en samlad offensiv europeisk politik saknas. Det är dags att ändra på det.

Det är intressant att lyssna på högerregeringarnas representanter runt om i Europa när de ska förklara eurokrisen. Det skylls snabbt på att vissa länder medvetet har försatt Europa i denna situation på grund av att man har slarvat med sina statsbudgetar. Det är en förenklad förklaring som vem som helst kan avfärda. Skylla på andra regeringar är lätt, framför allt om man är ute efter att minska på välfärdssektorn och privatisera mera.

Problemet med euron och den kris vi har sitt ursprung i helt andra orsaker. För det första har euroländerna för olika ekonomier som behöver olika former av åtstramningar och stimulanser vid olika tidpunkter. Det som exempelvis är bra för Spanien och Nederländerna är inte bra för Tyskland och vice versa. För det andra har vi en oreglerad finansmarknad vars enda uppgift är att tjäna mer pengar på att göra mer pengar. Det investeras inte i produktion (företag) med det långsiktiga tänkandet i centrum. Istället är det kortsiktiga vinster där olika finansiella paket är det som ska skapa mer vinst.

Båda dessa två saker kräver helt andra lösningar än det som euroländerna nu har kommit överens om. Därmed kommer problemen att fortsätta i Europa med massarbetslöshet, hopplöshet och att vår kontinent fortsätter att tappa mark till andra delar av världen.

Här hade jag önskat att socialdemokratin i Europa hade haft en progressiv politik som hade haft siktet inställt på att skapa en rejäl nystart för vår kontinent. Tyvärr är det inte så. I mitt eget parti här i Sverige lyser en rejäl EU-diskussion med sin frånvaro. Vad socialdemokraterna i Europa hittar på och drar upp för planer är det mycket få i vårt land som har ett hum om. De socialdemokratiska rösterna lyser med sin frånvaro i media. Slutsatsen är därmed enkel. Den europeiska socialdemokratin saknar en politik för hur Europa ska kunna ta sig ur denna situation.

För mig som socialdemokrat är det frustrerande. Europa befinner sig i ett mycket besvärligt läge och har gjort det under de senaste åren. Vi tappar i förhållande till andra områden i världen. En omvärld som ser EU som föråldrad, fast i sitt eget förflutna och med ett egenintresse som trycker ned andra länder. Europa är inte längre intressant. Detta kommer att fortsätta och öka. Vare sig vi vill det eller inte reduceras Europa sakta men säkert i omvärldens ögon.

Det är i sken av detta i kombination med massarbetslöshet, ökande miljöproblem, ökad fattigdom och utanförskap som en progressiv socialdemokrati har chans att träda fram med en helt ny politisk färdriktning för Europa. Tiden är mogen. Så vad väntar vi på?

Johan Westerholm i en kritisk analys av försvarets framtid. Sig-Britt Ahl om att det nu är allvarligt läge för unga arbetslösa. Martin Moberg funderar över de sänkta skatterna.