torsdag 29 mars 2012

Hur skapar vi ett kunskaps-/bildningssamhälle?

Vet du om att enbart genom att använda dig av Youtube kan du ta till dig enorma mängder kunskap och det gratis? Youtube är mest känt för att man kan se de mest konstiga videosnuttar ur underhållningssynpunkt. Det finns dock en annan sida. En sida där människor runt om i världen frivilligt delger andra sina kunskaper. Du kan här lära dig hela operativsystem, Officepaketet, hur du programmerar, hur du skapar egna filmer av olika slag, hur du bygger motorfordon, lära dig om ett lands hela historia, titta på debatter från olika parlament runt om i världen, får överlevnads tips och hela guider, hur man driver företag, var du hittar pengar till en affärsidé med mera. En helt annan värld har därmed skapats på kunskapsområdet. Hur ska då Sverige kunna bli en kunskaps-/bildningsnation?
 
Kunskaps-/bildningssamhället är inte begränsat till skolåren, från förskolan till högskolan, som en del verkar tro. Istället handlar det om alla delar av våra liv och alla delar av samhället. Skolan är bara en del av det hela, faktiskt en liten del med tanke på allt som finns runt omkring oss som har med kunskap att göra. Om vi på allvar ska bygga ett kunskaps-/bildningssamhälle är det en insikt som måste fastna och ligga till grund för hur vi ska kunna gå vidare.

I ett kunskaps-/bildningssamhälle är det självklart kunskapen som är i centrum. Det är genom vår kunskap som vi får möjlighet att få ett arbete eller själva skapa företag. Det är genom kunskap som vi i Sverige kan klara av den globala konkurrensen. I den svenska debatten verkar det som att en del människor inte ska få vara med i detta tänkande. De får hålla tillgodo med lärlingsutbildningar eller gå yrkesprogram som inte ger behörighet till högskolan. Innan någon börjar att protestera och anse att det är typiskt socialdemokraterna som vill se att alla ska bli teoretiker men vägrar inse att alla inte vill läsa sådana ämnen på gymnasiet vill jag påpeka följande.
Både i Sverige och utomlands pekar man på hur arbetstillfällena som skapas kräver en allt högre utbildningsnivå. Det som innan bara krävdes grundskola kräver idag gymnasienivå. Det som innan räckte med gymnasienivå kräver idag högskolenivå. Allt fler arbetstillfällen kräver gymnasie- eller högskolenivå. Speciellt kraven på det sistnämnda ökar allt mer. Det är en realitet som vi måste vara mycket medvetna om. Därmed går det inte att skala av sådant som ger högskolebehörighet i tron att i vissa yrken krävs inte den nivån. Det är rättare sagt så att varje arbetstillfälle i Sverige fylls med allt större kunskapsinnehåll. Den som inte inser det har därmed inte förstått vare sig den tid vi nu lever i och den tid vi är på väg in i.
Attityden till kunskap/bildning måste ändras. Den kan inte vara låst till att utgöra en begränsa del av våra liv, speciellt den del som är i början. Vill vi verkligen skapa ett kunskaps-/bildningssamhälle måste hela livet ses som tidsperiod och att alla ska vara med. Något annat är oacceptabelt. Youtube påminner oss om detta. Lär vi inte oss något av det är vi dömda att hamna efter andra. En utveckling som leder helt fel.
Ulf Bjereld om att socialdemokraterna måste satsa på Tiden. Peter Andersson om Annie Lööfs påstående. Jämlikhetsanden funderar över hur skattepengar ska användas. Martin Moberg tar upp hur S ska återta initiativet. Tord Oscarsson om att S ökar med sju procent i Skåne. DN1, DN2, Debatt i riksdagen idag, AB2, Svd1.

1 kommentar:

  1. Skola och högskola skall lära ut det som man inte själv kan lära sig eller kan lära sig endast genom att använda orimligt lång tid.
    Argumentet finns redan i 1945 års universitets-
    utredning. Sen kommer YouTube och annat när man
    väl fått verktygen. Alla lär sig något varje dag.

    SvaraRadera