onsdag 21 mars 2012

Sverige behöver en ny skola - inte mer kosmetik

Socialdemokraterna gör helt rätt i att satsa på jobben, näringslivspolitik och utbildning. Det är tre områden som hänger tätt samman och påverkar varandras förutsättningar. Svensk skola är inte längre i topposition. Det är en skola med allvarliga problem, trots en engagerad och duktig lärarkår, som behöver reformeras i grunden. Om det är något socialdemokraterna verkligen behöver inse så är det att dagens skola måste förändras och det rejält.
 
Sverige har en skola som i bygger på samma strukturer som har existerat sedan folkskolan infördes 1842. När dessa strukturer möter en föränderlig värld där barnen och ungdomarna besitter andra kvalifikationer och sätt att lära på sker en rejäl krock som bland annat leder till att skolan inte klarar av sitt kunskapsuppdrag full ut. Istället för att analysera detta och förändra i grunden satsas det på glättiga och ytliga förslag som överhuvudtaget inte tar tag i de verkliga problemen.
Är då inte stök i klassen och frånvaro av studielugn det som är det egentliga problemet är det kanske någon som undrar. Politiker, tyckare med flera har pekat ut dessa som huvudproblem. Är det inte så?

Jag anser utifrån min erfarenhet att dessa saker är bara symptom på djupliggande konflikter inom svensk skola. Hårdare disciplin, straff, mer kontroll i form av prov och fler betygssteg är svar som man tror är rätt men man missar vad det handlar om. Det finns ingen lärarlegitimation i världen som kan komma åt svensk skolas problem. Samma sak gäller införandet av det entreprenöriella lärandet eller en elitutbildning för lärare. Inte det heller kommer åt grundproblematiken. Vi måste inse att problemen är mycket djupare än så.
Det är nämligen så att svensk skola behöver reformeras i grunden. Det är ett tufft arbete som väntar och det låter sig inte göras i en handvändning. Dock finns det idag, bland annat i FN, forskning som visar på hur en annan skola kan skapas. Det är en skola som fullt ut bejakar tekniken och dess möjligheter och som använder olika former av digitala lärprogram. I den skolan är klasstorlekarna mindre, det finns en lärare per klass men denna har äldre elever som ”hjälplärare” och som på det sättet fördjupar sina kunskaper inom de ämnen de är inne och hjälper till i. Skolåret är indelat i olika perioder som exempelvis att man en del av året är inne på skolan och utbildar sig, en annan del av året är man ute på arbetsplatser och lär sig hur arbetslivet fungerar, annan del av året är eleverna verksamma ute i föreningslivet och gör insatser där med mera.
Det är en skola som bejakar elevernas kreativitet och stimulerar den, som utvecklar eleverna till att både bli ansvarstagande samhällsmedborgare, aktivt delaktiga i de demokratisak samtalen och församlingar samt mer kunniga om världen. Det är en skola som fokuserar på utbildningsuppdraget och demokratiuppdraget. En skola som kommer att vara lockande att arbeta inom och som skapar nya möjligheter. Med andra ord en skola för framtiden.

Martin Moberg för fram att det behövs mer platser på yrkeshögskolorna, inte färre. Högbergs tankar skriver om regeringen. Röda berget med ett förslag om att lägga ned VU inom S. Parkstugan i öppet brev till Anders Borg.

2 kommentarer:

  1. Har du någon länk till det du beskriver?

    SvaraRadera
  2. "forskning hos FN", däe fick man sig dagens skratt

    Fr

    SvaraRadera