lördag 28 april 2012

Är socialdemokraterna politiskt vilsna?

De som står utanför socialdemokraterna pratar om att det finns ”vänstersossar” och ”högersossar”. Olika politiska förslag tolkas antingen som en sväng åt vänster eller sväng åt höger. Det tänkandet är fel. Självklart är vi alla socialdemokrater som delar samma grundläggande värderingar men det som sker inom partiet är faktiskt en utveckling där de progressiva socialdemokraterna börjar få allt större spelrum. För partiets framtida utveckling och framgång är det viktigt att denna utveckling får fortgå.

I en intressant artikel i Svenska Dagbladet ger Ingvar Carlsson sin syn på dagens samhälle och partiet. En av hans slutsatser är att nyliberalismen tilläts bre ut sig, men även ta sig in i partiets tänkande (min anm), i Sverige eftersom socialdemokraterna var vilsna. En vilsenhet som jag anser skymdes under 1990-talets sanering av svensk ekonomi men som kom att synas ganska väl i valet 2006 samt perioden fram till 2010.
Vi dras fortfarande med detta då vi inte vet hur vi vill exempelvis att svensk offentlig sektor ska vara, vilket samhälle vi vill se utvecklas, att vi tillåter oss att styras av verkligheten istället för att leda den, vi har inget annat att komma med när det handlar om motvikt till högeralliansens ”valfrihet” med mera.
Det är dock här som jag ser de progressiva socialdemokraterna allt mer protesterar mot tingens ordning men till skillnad mot att bara protestera och hänvisa bakåt till fornstora dagar väljer man att komma med nya idéer byggd på historien och en idé om hur man vill att framtiden ska vara. De progressiva socialdemokraterna är inte nöjda med hur det är och att låta sig styras av verkligheten. Istället väljer man att se problemen, diskutera och komma med nya lösningar som visar på att socialdemokraterna kan faktiskt få fram en politik som ser annorlunda ut jämfört med högerns.
Ingvar Carlsson pekar klart på den ideologiska vilsenheten. Jag hoppas därför att till kongressen nästa år röstar medlemmarna fram socialdemokrater som vågar tänka nytt, som vågar se saker från nya vinklar och som gör upp med den politik som partiet har haft med sig sedan 1990-talet. Nästa års partikongress fattar de viktiga beslut som avgör om socialdemokraterna har lärt sig något av det som hänt sedan 1982 eller väljer att köra vidare i dessa spår.
Nya idéer sprider sig inom partiet och som omformas till praktisk politik runt om i Sverige. Det är genom den progressiva politiken som vi kan vända utvecklingen. Nu är det dags.

DN och senaste opinionsmätningen. Röda berget skriver om hur en före detta partiledare ska uppträda, till skillnad från andra som bara fokuserar på sig själva. Martin Moberg har funderingar om sjukförsäkringen. Högbergs tankar om bloggare är opinionsbildare.

2 kommentarer:

  1. Verkligheten har alltid varit den radikala vänsterns värsta fiende.

    Vilka väljare ska lockas av detta: "De progressiva socialdemokraterna är inte nöjda med hur det är och att låta sig styras av verkligheten. Istället väljer man att se problemen, diskutera och komma med nya lösningar som visar på att socialdemokraterna kan faktiskt få fram en politik som ser annorlunda ut jämfört med högerns."

    Det är inte svårt att få fram en politik som ser annorlunda ut. Det som är svårt är att förändra den verklighet människor lever i.

    SvaraRadera
  2. Socialdemokratins vilsenhet manifesteras mycket tydligt i allt Ingvar Carlsson _inte_ säger i artikeln. Till exempel att han idag inte är för vad SAF var mot på 70- och 80-talen (löntagarfonder, mer statligt ägande och pengsystem), att han verkar acceptera den nyliberala treenigheten rörlig växelkurs, självständig riksbank och begränsande budgetprocess samt inte angav vilket alternativ britterna hade till Thatcher 1979.

    En oavsiktlig höjdpunkt är när Ingvar Carlsson säger att Sverige hade ett välfärdssamhälle på 1960-talet. Dåtidens skattetryck var ungefär hälften av idag. Borde inte det räcka för att stämpla Ingvar Carlsson som nyliberal?

    SvaraRadera