söndag 22 juli 2012

Minnesceremonier - början på framtiden

I dag är det ett år sedan det fasansfulla hände i Norge där 77 människor fick se sina liv släckas medan åtskilliga andra skadades. På Utöya dog 69 personer för att de var socialdemokrater och stod för ett samhälle av tolerans, mångfald, solidaritet och tron på att framtiden kan bli bättre. Minnesceremonier avlöser varandra i dag, inte bara i Norge utan också i Sverige. Ystad hålls en sådan med start klockan 20:00 på Österportstorg för att sedan följas av en marsch till Stortorget.

Nu sitter jag och tittar på minnesdagen ifrån Norge. Det är med blandade känslor jag tittar på det. Det är sorg över det som skett men samtidigt är jag glad över att se alla människor som i dag strömmar till Utöya för att hedra och minnas alla de som dog och skadades. Detta är en dag att minnas men minnesceremonierna får inte bara vara slutet på ett svårt år utan måste också vara ett rejält avstamp i diskussionen över vad det är för samhälle som vi vill ha och hur detta ska förverkligas.
När bomben small av i Oslo var vissa snabbt ute och sa att det var Al Qaida. Direkt var det högerextrema, och medlemmar samt politiker i sådana partier, ute och började spy galla över invandrare. De blev tysta när sanningen kom fram men då började de att försöka distansera sig från det samtidigt som de försökte att utnyttja det som hände.
I dag är vi här, ett år senare. Debatten har åter svängt åt det invandrarfientliga och rasistiska hållet. Dessa partier och personer kryper sakta framåt med sin retorik och sitt sätt att se på andra människor och sin omvärld. Även andra partier som sitter och styr använder sig av innebörden i sättet att prata men inte samma ord. Dock handlar det om ”vi” och ”dem” där ”dem” ska inordna sig annars ska de ut.
Vi har alla ett ansvar för att föra debatten vidare och verkligen diskutera vad det är för samhälle som ska finnas. Ska det finnas ett samhälle som delar upp, som exkluderar, som pekar ut, isolerar och bygger på rädsla för andra och för det som sker runt om i världen? Eller är det ett samhälle som ska bygga på gemenskap, solidaritet, trygghet, hopp, möjligheter och tron på att vi tillsammans kan skapa en bättre värld för alla?
Attackerna var riktade mot socialdemokratin i Norge men också socialdemokratin i sin helhet. Det var en attack på vår frihetsrörelse som anser att vi alla är lika värda och att vi alla ska ha samma möjligheter i livet. Det är en frihetsrörelse som verkligen frigör den enskildes frihet och dennes möjligheter att forma sin egen framtid. En frihetsrörelse som bär med sig fröet till en bättre morgondag.
För oss socialdemokrater vilar ett extra tungt ansvar för att verkligen ge liv till en bättre framtid och tillsammans med alla andra bygga ett bättre samhälle. För mig är dagens minnesceremonier ett avstamp till att skapa ett samhälle där alla kan finna sin plats och som ger hopp samt förverkligar människors drömmar om detta goda livet.
I dag minns vi men i morgon börjar det hårda arbetet.
Peter Högberg om ett år som har gått. Johan Westerholm skriver om att nu måste politiken fokusera på rätt saker. Martin Moberg om minnesdagen. Ola Möller om att hedra offren. Veronica Palm om vår frihetsrörelse.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar