söndag 19 augusti 2012

Satsas det på utbildning?

Vi har hört ett flertal gånger hur Jan Björklund men även moderaterna slå sig för bröstet och säger att man har genomfört den största förrändringen sedan folkskolans införande 1842. Stora ord men det som har skett är inte så stort som högeralliansen vill ha det till. En intressant sak att fundera över är hur mycket satsar egentligen högeralliansen på den svenska skolan, förutom retoriken.

När det handlar om gymnasieskolan har högeralliansen med Jan Björklund i spetsen tagit bort 675 miljoner kronor. Resultatet har blivit att fler lärare har varslats och avskedats. En utveckling som går helt tvärtemot retoriken om att satsa på skolan. Färre lärare och därmed större klasser innebär försämrad kvalitet. Den viktigaste orsaken till att elever klarar av skolan på ett bra sätt är tillgången på bra lärare och att det finns många lärare som gör att klasstorlekarna kan vara mindre.

Nu varnas det för att kvaliteten på högskolorna i landet inte håller rätt nivå. I en intressant debattartikel presenterar Irene Wennemo resultatet av en undersökning av kvaliteten på examinationer som har gjorts på olika högskolor/universitet. Det är en nedslående läsning som borde få oss alla att fundera över högskolans framtid i Sverige.

Irene Wennemo landar i två saker. Dels behövs det resurstillskott, dels före examinationerätter. Är det rätt att samma kurs ska kunna läsas vid landets alla högskolesäten?

Tanken med högskolor runt om i hela landet är att ge alla som vill och kan en möjlighet att studera på den nivån så nära hemmet som möjligt. Sverige måste vara en kunskapsnation där alla i arbetsför ålder ska kunna läsa på högskolan. Då är det viktigt att det också finns kurser och program på nära håll som går att läsa. Är det samlat till ett lärosäte minskar rekryteringsunderlaget markant vilket kan leda till att program tvingas läggas ned.

En annan tank är också att högskolor ska vara regionala tillväxtcentra som skapar spinnoffeffekter vilket gynnar arbetsmarknaden. Det handlar om att utbilda arbetskraften men också vara med och ta fram nya produkter och tjänster som näringslivet och välfärdssektorn kan ta till sig och använda sig av. Högskolorna är i dag inte en plats som finns till för sin egen skull och lever i sin egen lilla värld. Istället är de viktiga kugghjul i svensk ekonomi, både i sin helhet men också på regional nivå. Det går inte längre att ha en romantisk syn på dessa och anse att det ska vara färre av dem utan istället behövs det faktiskt satsas än mer på dem.

Runt om i världen satsas det på högskolan. I exempelvis östra Asien växer det fram högskolor/universitet som svampar ur jorden. Det görs för att dessa länder som satsar inser vikten av att ha en välutbildad befolkning som gör att man klarar både av de mer komplexa delarna av ekonomin, som i sin tur gör att länderna tjänar mer pengar, som att få fram nya företag, produkter och  tjänster. På det sättet stärks dessa länders konkurrenskraft flera gånger om, liksom deras möjligheter att klara av den globala konkurrensen.

Det är mycket bra att socialdemokraterna inte bara pratar om vikten av utbildning utan visar också hur det hänger ihop med landets förmåga att klara av den globala konkurrensen, minska på arbetslösheten samt ha en växande och sund ekonomi. Detta måste vi fortsätta med men också tillföra mer resurser till högskolan i Sverige. Resurser behövs för att klara av kvaliteteskraven samt för att också se till att högskolorna tar rätt steg framåt. Om det görs kommer Sverige att vinna tillbaka varje satsad krona flera gånger om.

Ett sådant exempel man kan fundera över är att sänkningen av restaurangmomsen på 5,4 miljarder kostar lika mycket som två stycken kungliga tekniska högskolor.  Vad vi ska satsa på är därmed lätt att komma fram till.

Röda berget om DN.

Stefans läxhjälp skriver om det men behöver knyta ihop det med det internationella. Samma sak behöver Jesper Svensson göra.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar