tisdag 4 september 2012

Vinstdebatten får vissa att svettas

Inför socialdemokraternas förra partikongress var debatten om vinst eller inte vinst i välfärden stekhet. Debatten var livlig och innehöll både godbitar och sämre inlägg. Partiledningen valde dock en mesig slutsats att vinst är okej men kvaliteten måste höjas. Detta valdes för att få ro men kritiken mot vinsttänkandet har hela tiden haft rätt. Nu har debatten tagit rejäl ny fart med LO-kongressens beslut om att få bort vinst i välfärden och satsa på non-profit. Det har fått fart på en hel del debattörer, som bland annat försöker lansera en ny väg men som är samma som innan.

Den som trodde att LO har gjort sitt kan glömma det. Byte av ordförande samt en LO-kongress som vågade ta ett antal steg framåt har vitaliserat den socialdemokratiska debatten på ett helt nytt sätt. Inför nästa års partikongress har vinstdebatten blommat upp igen. En debatt som har näring utifrån det som har hänt inom välfärden men också en ilska hos allmänheten som tycker att det får vara nog. 80 procent av svenska folket vill inte se vinst i välfärden.

En socialdemokratisk debattör vid namn Jonas Morian försöker få fram att en tredje väg är möjlig. Enligt honom ska man utgå ifrån brukarnas och personalens perspektiv. Det är välkommet att han nu är med på banan som många av oss andra redan är på. Jag har sedan 2005 drivit en linje inom välfärden att vi måste utgå i vårt tänkande från den enskilde medborgaren och låta välfärdens innehåll styras utifrån egenmaktstänkande. Det är något som styr oss socialdemokrater i Ystads kommun men också socialdemokraterna i exempelvis Göteborg.

Tyvärr fortsätter inte Jonas Morian att utveckla vidare dessa tankar utan återvänder till att vinst kan inte förbjudas men med högre kvaliteteskrav kan begränsa denna. Utan vinst får vi inte mångfald.

Jag anser att det finns inget likhetstecken mellan vinst och mångfald av utförare. Det går alldeles utmärkt att låta fem av fem äldreboenden i kommunalregi välja sin egen väg inom äldreomsorgen och få nya boenden utifrån detta. Det går också bra att låta fem av fem kommunala skolor välja sin egen pedagogiska väg och på det sättet locka elever. Det fina med det är att på det sättet kan dessa verksamheter lära av varandra och utveckla varandra på helt nya sätt. För inte ska väl diskussionen om vinst handla om i grunden vilken logotype som ska stå på bröstet på den som utför en välfärdstjänst?

För socialdemokratin ligger vägen framåt i två saker. Den ena handlar om att införa egenmakten inom välfärden. På det sättet är användaren med, utformar och kan styra tjänsterna på ett helt annat sätt än i dag. Egenmakten stärker den enskilda självständighet och möjlighet till delaktighet. Den skapar utrymme och möjligheter.

Den andra vägen handlar om att vinst ska återinvesteras i verksamheten. Skattepengar gör bäst nytta i verksamheten och inte på bankkonton i skatteparadis eller hos andra aktieägare. Återinvesteringskravet gör att verksamheten kan utvecklas och kvaliteten ökas än mer. En kvalitetshöjning som vi alla är intresserad av att se. Samtidigt stannar de skattepengar du och jag har betalat in till samhället kvar i Sverige.

Om socialdemokratin väljer denna väg kommer vi att få ett rejält stöd av svenska folket och ett stöd som går från vänster till höger i svensk politik. Svenska folket är intresserat av att få ta mer ansvar för välfärden (egenamakt) och vill inte se vinstuttag i välfärden. För den bästa samhällsbyggnadsn handlar inte bara om att höja kvaliteten utan också att skattepengarna ska användas till det de ska användas till, verksamhet. Det är något som definitivt kännetecknar socialdemokratin. 

1 kommentar:

  1. Frågan är ju vad som ska återinvesteras (hur uppstår det?) och vad som menas med återinvstering. Inom det privata näringslivet råder inget tvivel om svaren på dessa frågor.

    Jag kan inte se de ideliga kraven på återinvestering som annat än en ny raffinerad stöld från dem, vars vård eller undervisning, skulle finansieras med de offentliga anslagen.

    Att dessa krav på "vinstintag" drivs så energiskt av lärare och andra offentliganställda, gör mig misstänksam. Har ni tänkt bilda personalkkooperativ och bli kapitalister hela bunten?

    SvaraRadera