torsdag 22 november 2012

En skolpolitik rakt in i väggen

I dag kommer utbildningsutskottet att behandla regeringens förslag om att RUT ska gälla också för läxhjälp. Avdraget ska gälla för både elever i grundskolan och gymnasieskolan. Det är en förändring som alliansen hoppas ska hjälpa barn och deras föräldrar så att barnen kan nå målen i skolan. Detta förslag är ett ypperligt exempel på hur fel regeringens skolpolitik och att denna inte har löst någonting sedan alliansen fick makten i Sverige.

Skolresultaten i svensk skola försämras. Vi halkar efter gentemot andra länder vilket gör att våra barn och ungdomar får en sämre start in i vuxenlivet. Risken är mycket stor att de inte kan leva upp till de krav som finns på arbetsmarknaden, vilket gör att deras livsmöjligheter försämras radikalt.

Alliansen har inte kunnat svara upp mot detta. Regeringen har försökt i form av tuffare regler, nytt betygssystem och skollag samt förändrade program på gymnasiet. Tittar vi närmare på det så går det att se att dessa förändringar egentligen inte är ett kliv framåt utan mer av ett sidsteppande. Kraven är inte tuffare i dag än tidigare, betygsstegen innebär att betyget IG har delats in i två steg vilket gör att gränsen för godkänt har sänkts. På gymnasiet har yrkesprogrammens kvalitet försämrats i och med att högskolebehörighet har försvunnit. En behörighet som ger en kvalitetsstämpel som faktiskt arbetsgivarna efterfrågar, vilket regeringen inte har förstått. Lärlingsprogram har införts som inte håller måttet samt att nu kanske en ettårig gymnasieutbildning införas. Det är mer av hafs verk och slarv. Annars hade inte regeringen varit ute och pratat om förändring av omvårdnadsprogrammet, införande av en ettårig gymnasieutbildning och liknande.

För varje år som går ökar utbildningskraven. När tidigare generationer kom ut på arbetsmarknaden räckte det med att ha gått åtta eller nio år i grundskolan för att få ett arbete. Arbete fanns det gott om. När min egen generation, 70-talisterna, gick ur skolan var det helt okej att komma ut i arbete. Det förändrades med 90-talskrisen i Sverige och den ökande globaliseringen som har slagit mot alla. Antalet arbetstillfällen i förhållande till arbetskraftens ökning håller inte jämn takt. Detta i kombination med att människor måste utbilda sig allt mer gör att kraven för att även få ett så kallat "enkelt" arbete har ökat.

Mitt i allt detta står föräldrarna som vet om hur viktigt utbildningen är för deras barn och barnens livsmöjligheter. Utbildning handlar inte bara om att få kunskap och klara sig på arbetsmarknaden utan också om att minska på de sociala klyftorna i samhället. Det bästa sättet för att få människor att ha bra livsmöjligheter är att ha en mycket bra skola. Det finns en genuin oro för att skolan inte håller måttet, inte ger kunskap, som inte rustar barnen på rätt sätt. Föräldrarna vill att deras barn ska ha de bästa förutsättningarna. Det är därför som föräldrarna i exempelvis Stockholm jagar den bästa skolan med ljus och lykta och använder sig av valbarheten av skola. Det finns ingen acceptans från föräldrarna att deras barn ska gå i en dålig skola och få en dålig start i livet.

Vad är politikens svar på detta?

Jo, försvaret av att välja skola är stenhårt då föräldrarnas och barnens aktivitet i byte av skola ses som att detta fungerar och är bäst för alla. Det de styrande har glömt är att skolor byts just på grund av oron för att barnen ska få en dålig utbildning. Utifrån marknadstänkandet är det rätt i och med att sämre skolor ska då läggas ned och de bättre ska få fler "kunder". Problemet med skolan är att detta drabbar alla med sämre kunskapsutveckling i det långa loppet. Samtidigt med detta ska nu läxhjälp införas som avdrag inom RUT. Något som oroar föräldrarna.

För att komma tillrätta med problemen i skolan, allt ifrån försämrad kunskapsutveckling till oro i klasser och skolan, är mindre klasser ett viktigt steg att ta. En lärare med färre elever hinner med att individualisera utbildningen, hinner se och lyssna på alla elever, hinner med att djupanalysera varje elevs och deras utveckling. Mindre klasser gör att varje elever kommer till tals och kan visa vad de kan och utvecklar. På det sättet lär sig eleverna mer och det blir lugnare. Läxläsningen kan snabbt klaras av i skolan men framför allt så får eleverna en helt annan grund att stå på som gör att de klarar av att göra läxorna på bästa sätt.

Det är detta som regeringen borde fokusera på och utveckla. Tyvärr görs inte detta. Är jag riktigt elak skulle jag vilja säga att regeringen tycker att utvecklingen som nu sker där vissa elever får lov att dra iväg före alla andra är helt okej. I detta fall handlar det om att eleverna får dra iväg före på grund av att dessa har tillgång till större resurser, inte på grund av något annat. Det är en utveckling som gör att klassamhället har åter rotat sig mycket djupt. Inte så konstigt att föräldrarna gör allt för att deras barn inte ska bli förlorare i dagens och morgondagens värld.

Martin Moberg skriver om läxhjälpen. Aftonbladet i mycket bra ledarartiklar om Sd. Sd fokuserar bara på fantasier. Martin Moberg skriver om ett allt kallare Sverige. Peter Högberg vill väcka upp landets invånare. Röda berget om att Ekeroth har 58 300 skäl att stanna i riksdagen. Johan Westerholm är orolig rörande Sd och de analyser som presenteras.

5 kommentarer:

  1. Av alla idiotiska reformer denna Alliansregim skapat Så må väl ändå detta vara det klart mest korkad.
    Hur ända in i glödheta kan man ge subvnetion för läxläsning?
    Det är ju hur självklart som helst att det splittrar fattig , rik.

    Antigen ska alla få läxhjälp eller så ingen.
    vill nån lat rik familj ha läxhjälpläsning till sina ungar ska det självklart bekostas helt ur egen plånbok.
    Och förhoppningsvis till väldigt hög taxa.

    SvaraRadera
  2. Att det var problem med svenska elevers kunskaper
    i matematik blev känt senast på tidigt 70-tal. Efter
    det hade (s) trettio år på sig att åtgärda.
    Instämmer i att skola, undervisning, inte skall
    läggas ut på en marknad. Vinstkraven förstör skolan
    inifrån.

    SvaraRadera
  3. Jag är inte överens med dig och S om mycket men läxhjälp med RUT är 100 % fel.

    SvaraRadera
  4. Hej Roger
    Mindre klasser i "problemskolor" är säkert bra, men antalet lärare räcker inte till. Mer pengar ger inte fler lärare utan vidare.

    RUT-avdrag för läxhjälp är helt bort i tok. Den nya tidens terminsavgift (jfr femtio/sextio-tal). 2 600 kr/mån för fyra tim "hjälp" i veckan enl SVT-Aktuellt ikväll. Segregationen i skolan ökar än mer med detta.

    Mvh, Bengterikj

    SvaraRadera
  5. Efter sex års misslyckande med rottingmajor Björklund som skolminister där många barn lämnar skolan med icke godkända betyg, så måste de alliansregeringen göra något för att förbättra den usla statistiken.
    Vad gör man då i ett alltmer segregerat Sverige där klyftorna ökat explosionsartat? Jo man inför läxhjälp med rutavdrag som gynnar de välbeställdas barn till bättre betyg. Något de med normallöner inte har råd med till sina barn trots avdrag med halva kostnaden.
    Jag blir inte förvånad det minsta, moderatregeringen gör ju gjort allt för att splittra och dela upp folket i två olika läger, där de med mest pengar ska få allt medan de andra ska få ingenting.
    Det är något vi nu fått leva med under sex år, så varför skulle något förändras till det bättre och gälla alla, även lågavlönades arbetarbarn, den korta tid de har kvar i maktställniing. 2014 är de borta så det gäller att passa på medan de kan. Tråkigt men sant.
    Mvh K W

    SvaraRadera