söndag 23 december 2012

Förtydliga vår politik för väljarna

I går var det två stycken opinionsmätningar som visade för socialdemokraterna ett resultat där partiet backar. I kristider borde socialdemokraterna var det naturliga valet men väljarna är osäkra om vad vi vill, står för och vill göra. Självklart väntar vi alla in resultatet från partikongressen och dess färdiga beslut rörande partiprogrammet men det finns saker redan nu som vi behöver lyfta fram och få grepp om initiativet i svensk politik. Ett initiativ som det är perfekt läge att ta nu när Anders Borg och alliansen tvingas backa på det ekonomiska området.

I dag blir Stefan Löfvén intervjuad i Dagens Nyheter. Han trycker framför allt på jobben och kampen mot arbetslösheten, vilket jag tycker är bra. Jag tänker spinna vidare på denna artikel för att visa på vad socialdemokratisk politik handlar om och kommer att i framtiden också handla om.

I grunden handlar socialdemokraternas politik om att via demokratin tar vi människor gemensamt ansvar för varandras välfärd, trygghet och frihet. Vi vill att människor ska kunna förverkliga sina livsdrömmar och att det ska inte finnas några hinder för detta. Det ska inte finnas materiella hinder, klasshinder, resurshinder eller bero på börd och arv. Människor ska kunna växa som individer och förverkliga sina drömmar. Samhället är ett verktyg för människor att använda sig av. Samhället är en del av demokratin. Demokratin vill vi ska utvecklas mer. I en demokratisk välfärdsstat är marknaden underordnad och används som verktyg för att skapa ekonomiskt utrymme, inte tvärtom. Underordningen av marknaden gör också att människans frihet inte hotas.

Det finns olika hot mot människans frihet och därmed möjlighet att förverkliga sitt livsverk. Det är inom områdena miljö/klimat, ekonomi och det sociala. Vi har därmed landat i att vi vill bygga det hållbara samhället. Ett samhälle där människor, resurser och naturen tas om hand på bästa sätt och slutas ses som slit och slängvaror.

Jag ska i detta inlägg börja med att diskutera ett par områden och vad det är för något som vi utgår ifrån i vårt tänkande. Det kommer att vara arbetsmarknaden och utbildningen.

Arbetsmarknadspolitik: Vi anser att arbetslösheten beror på två saker. Det handlar om att det

1: skapas för få nya jobb i Sverige samt 
2: att arbetsmarknaden kräver allt mer och högre utbildning av de som arbetar. 

Inriktningen på vår politik handlar om att det ska skapas fler jobb och att arbetslösa och de som arbetar ska kunna omskolas, förbättra sina kompetenser och vidareutbildas. Det leder till att det måste bli lättare för människor att gå mellan olika arbeten och utbildning.

På det sättet kan arbetslösheten minska samtidigt som svensk arbetskraft blir än mer attraktiv för inhemska och utländska arbetsgivare.

Utbildningspolitik: Vi anser att de försämrade skolresultaten i skolan och att fler går ur grundskolan och gymnasiet utan betyg/slutbetyg beror på

1: För stora klasser som osynliggör eleverna och deras utveckling
2: För få möjligheter för lärare till kompetensutveckling
3: För få pedagoger
4: För lite satsas på elevernas möjligheter till lärande

Det socialdemokraterna vill göra är att satsa på mindre klasser, fler pedagoger (eftersom den viktigaste orsaken till att elever lyckas i skolan är bra pedagoger), mer kompetensutveckling till lärarna, sommarskola och läxhjälp i skolan.

Ju mer tid den enskilde eleven får med sin lärare, ju mer tid eleven har i skolan desto fler är möjligheterna att eleverna kan klara av skolan, nå bildning och få ökade livsmöjligheter. Kunskaperna ökar men också motivationen till skolan och utbildningen. Ingen lämnas utanför utan alla kommer med. Utbildningens kvalitet sätts därmed i centrum.

Både inom arbetsmarknaden och utbildningen utgår vi ifrån en annan analys. En analys som bygger på studier av verkligheten och forskning, inte på tyckande och ideologiska skygglappar. Det gör att vi har fler möjligheter till att ta fram en mängd olika verktyg för att kunna klara uppgiften att få ned arbetslösheten, få fram fler arbetstillfällen samt förbättra människors utbildningsnivå och kunskaper. Dessa lösningar bygger på hur vi på bästa sätt kan frigöra människors frihet igen att kunna bygga sig en framtid.

Båda dessa politiska områden är viktiga om vi ska kunna bygga ett hållbart samhälle som satsar på sina invånare. Inte som nu när det finns ett marknadsstyrt samhälle som ser oss alla som utbytbara komponenter som snabbt kan göras av med när det inte passar och där vi ska konkurrera ut varandra. Det synsättet slösar bort människor, resurser och kunskap. Det vill inte vi socialdemokrater ska ske.

Socialdemokraternas budgetförslag. Bengt Silfverstrand i en fundering över socialdemokratin. Jan Andersson om Peter Wolodarskis uttalande i radion om Stefan Löfvén. Martin Moberg skriver om Löfvén och att han vill att alla ska ha rätten till arbete. Ola Möller om att Löfvén säger sanningen. Peter Högberg skriver om att hänga på honom och Stefan Löfvén nu. Nemokrati skriver om gårdagens intervju av Reinfeldt i radio, en intervju som verkar ha gått dåligt då ingen från moderaterna har tagit i den med tång.

7 kommentarer:

  1. Du och s har fel när det gäller analysen kring utbildningspolitiken.

    "1: För stora klasser som osynliggör eleverna och deras utveckling!

    Klasserna i Sverige är mindre än i jämförbara länder.

    "2: För få möjligheter för lärare till kompetensutveckling"

    Fel igen. Har du tänkt på alla (universitets)kurser i alla (o)möjliga ämnen, även på kvällar, halvfart eller distans?

    "3: För få pedagoger"

    Lärartätheten i den svenska skolan är HÖGRE än i andra länder.

    "4: För lite satsas på elevernas möjligheter till lärande"

    Ett urflummigt konstatetrande utan grund! VAD satsar man ANNARS på i den svenska skolan om inte elevernas möjligheter till lärande????!

    Här får ni lite hjälp:

    Brist på grundläggande kunskaper som inte upptäckts pga frånvaron av betyg i lägre klass är den största boven. Inför betyg från ettan så att vi i tid upptäcker dem som halkar efter så att vi kan sätta in åtgärder genast. Skolan är som ett husbygge: är grunderna svaga så kommer det att rasa samman. Förenklat: kan inte småttingarna läsa, skriva och räkna då är det MENINGSLÖST att släppa dem vidare till högre klass. MVH Karl

    SvaraRadera
  2. Hej Karl!

    Jag har nu svarat på ditt hittills allra mest förvirrade och okunniga inlägg (där du plötsligt helt omitiverat börjar svamla om konsumentkooperationer när jag trodde vi diskuterade arbetarstyre och demokratiska arbetsplatser - något som till skillnad från konsumentkooperation blivit mycket vanligare i alla ekonomier jag känner till) om Ekonomisk Demokrati i kommentarsfältet här:

    http://rogerjonssons.blogspot.se/2012/11/den-demokratiska-vagen.html?showComment=1356475903341&m=1

    Jag upprepar: Svara på innehållet i mutt inlägg denna gång, tack!

    Mvh
    Elin

    SvaraRadera
  3. Intressant att du kommer med kritik men väljer att vara anonym. Jag måste tyvärr säga att du har fel i dina slutsatser.

    1: Läs och begrunda:http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2012/r-12-05-langsiktiga-effekter-av-mindre-klasser.pdf

    2: Det du glömmer är att kurser som lärarna kan välja styrs av vad utbildningsministern anser att de ska läsa samt rektorerna. Man utgår inte ifrån vad de enskilda läraren anser sig behöva för att bli bättre som pedagog.

    3: Så din lösning är därmed att det ska vara större klasser och färre lärare. Intressant.

    4: Har du varit inne i en skola och tittat? Arbetar du som lärare? Möjligheter till lärande handlar om att kunna få utbildningen individanpassad, att få utgå ifrån sitt intresse och kunnande, kunna få hjälp i skolan, kunna läsa läxorna i skolan. Ju mer tid som lärare kan lägga på varje elev desto mer satsar vi på elevernas lärande. Det är konkret,

    När det handlar om betyg vill jag rekommendera följande länkar som du ska läsa:
    http://www.fokus.se/2007/11/forskare-sagar-betygshetsen/
    http://www.lararnasnyheter.se/l-rarnas-tidning/2012/02/15/elever-l-r-mindre-efter-betyg-sexanhttp://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tidigare-betyg-ger-inte-battre-kunskaper_5733931.svdhttp://www.aftonbladet.se/nyheter/article11953306.ab

    Jag väljer att fokusera på vad forskningen säger och bygga en skolpolitik utifrån det. Tyckande har inte skolan och våra barn och ungdomar råd med.

    SvaraRadera
  4. Har erfarenhet som lärare. Hoppade dock av för ca 25 år sedan eftersom utvecklingen i skolan redan då gick åt fel håll men ingen av politikerna lyssnade. I bakspegeln: jag har absolut inte ångrat detta beslut. Idag är läget mycket värre.

    Isf att hänvisa till diverse tidningsartiklar skall du tänka efter så här: hur kommer det sig att exempelvis Finland, Sydkorea m fl har så mycket bättre kunskapsskolor? Vad gör de annorlunda? Är deras forskning "falsk"? Vet de inte vad de gör? Ty, de spenderar ju inte heller mer på utbildning jfr med Sverige.

    Enligt de senaste signalerna från s-ledningen vill partiet spendera ytterligare miljarder på skolan. Jag tycker att detta är ren populism och fel. Kom ihåg alla tidigare särskilda satsningar (typ "Persson-pengar, Wernersson-pengar, Kunskapsmiljarder" etc) som flutit genom skolsystemet utan att ha lämnat spår av kunskapsförbättringar.

    Jag håller fast vid att betyg från början så att vi upptäcker de grundläggande bristerna i god tid är ett nödvändigt medel för att vända kärran. Men detta förutsätter stort politiskt mod som fn saknas.

    Ring finska "utbildningsministeriet" och kolla ... till att börja med. MVH Karl

    SvaraRadera
  5. Tidningsartiklar? I dem framgår det att skolforskningen visar att fler betyg höjer inte kunskapsnivån. Att upptäcka elever som behöver hjälp tidigare går mycket lättare om klasserna är mindre och det finns fler pedagoger. En pedagog som kan få minst en halv timme extra i veckan med varje enskild elev genom mindre klasser upptäcker vilka behov som finns mycket tidigt. Utifrån det kan läraren och eleven arbeta som möjliggör för eleven att nå högre betyg än vad den annars skulle ha haft.

    Betyg som ett sätt att finna de elever som behöver mer stöd och har större behov är ett trubbigt instrument. Det betyder att när en hel termin eller läsår har gått kommer ett betyg. Ett betyg som då signalerar om eleven behöver stöd och hjälp av olika slag. Då har det gått en termin eller läsår innan rätt hjälp och möjligheter kan sättas in.

    Jag har arbetat som lärare, både på grundskolan och gymnasiet. I de klasser som har varit små har det varit mycket lättare att snabbt kartlägga och se elevernas styrkor och där de behöver mer hjälp. Utifrån det har det varit mycket enklare att sätta in rätt utveckling för dem. De har därmed kunnat nå sina mål, och i de klasser där betyg har satts, fått högre betyg. Fler lärare kan vittna om detta,

    När jag arbetade som lärare på grundskolan utgick jag ifrån de mål och läroplan som fanns. Utifrån dessa arbetade jag aktivt med eleverna. Via diskussioner, samtal och prov kunde jag se hur utvecklingen var. I mindre klasser fanns det tid att sitta ned med eleverna, att arbeta aktivt med den enskilde eleven och därmed hjälpa denna framåt mycket effektivare. Jag var säker i målen och vad läroplanen ville ha fram, samma sak på gymnasienivå. Då behövs inga betyg i lägre årskurser. Verktygen fanns där men alliansen brydde sig inte om det.

    Det Finland gör är att utveckla sin skola genom att studera andra länder på ett sätt som Sverige inte gör. Det är därför som Finland är motståndare till friskolesystemet då man anser att det slår sönder skolan. Detta till skillnad från Sverige.

    Det gäller att fokusera på rätt saker. Forskningen är klar över betygen och vilka vinster det finns med mindre klasser och fler pedagoger. Man kan hålla fast vid sitt "tyckande" men det är viktigt att vila på forskning och beprövad erfarenhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du väljer den forskning som passar dina argument! Jag väljer hellre positiva exempel från den s k verkligheten. Därmed vill du alltså klart underkänna det finska m fl skolsystemet. Deras forsking är helt fel, deras tillvägagångssätt är ovetenskapligt eftersom finska ungar redan i trean betygssätts och vid behov kan tvingas gå om samma klass för att säkerställa att barnen har den kunkspasbas som behövs för att kunna tillgodogöra sig undervisnig i högre klass. Vi saknar insikt om detta i Sverige också i politiska kretsar.

      Finnarna hämtar inte heller ifrån Sverige "det goda exemplet". Skolan är ett fredat område och inte politikernas lekstuga på samma sätt som här i vårt land.

      Du har inte heller kommenterat de tidigare s-satsningar på skolan (Persson- & Wernersson-pengar etc)som endast inneburit att en massa skattepengar slösats bort utan positiva förändringar i skolan.

      Vi spenderar absolut INTE mindre på skolan än andra jämförbara länder. Att s nu föreslår att vi skall satsa ÄNNU mer är feg populism isf att våga föreslå betyg från början. Ty, det skulle bli rabalder och man törs inte ta den fighten. Så den svenska skolan kan fortsätta att förfalla ... vidare. MVH & GNÅ Karl

      Radera
  6. Så du Karl anser att det enda vi behöver göra är att ha fler betyg. Därmed var allting löst.

    Så enkelt är det inte Karl. I Finland sätts betyg i de högre årskurserna men den lärare och skola som vill kan sätta betyg i lägre årskurser. Det betyder dock inte att alla skolor och lärare sätter betyg. Betygen är från och med årskurs åtta.

    Forskningen visar att kunskaperna INTE ÖKAR med fler betyg. Det är mer kunskap som är det viktiga och till det behövs andra saker exempelvis motivationshöjande insatser.

    Skolan ska vara forskningsbaserad. Forskningen pekar ockspå ut andra farbara vägar. Däribland vinsten med färre elever i klasserna och tillgång till fler pedagoger. Det är intressant att du inte diskuterar dessa rapporter utan väljer att strunta i dem. Rapporterna har viktig information och kunskaper som vi behöver ta till oss brett och arbeta vidare utifrån.

    Du säger att du väljer exempel från verkligheten. Forskningen är inte frikopplad från verkligheten. Den studerar, undersöker och vrider och vänder verkligheten samt ifrågasätter och kritiskt granskar. Analyser görs och slutsatser dras. Mina egna erfarenheter som utbildad lärare kan du läsa om ovan.

    En sak som du inte nämner är den administrativa börda som de svenska lärarna har men som exempelvis de finska lärarna slipper.

    Vad är det som gör att de finländska lärarna lyckas på ett annat sätt än de svenska? Jo, genom att de har mer tid för varje elev. Det handlar inte om betyg eller liknande utan om tiden med eleven. Sedan har den finländska skolan också sluppit friskolereformen som i Sverige har slagit sönder den svenska skolan.

    När det gäller riktade medel skapade de faktiskt möjligheterna i skolorna på ett annat sätt än tidigare. Problemet är när de sedan dras undan och kommunerna står där utan att få ekonomisk hjälp. Ska man satsa från statens sida i skolan handlar det om att tala om vad man vill och sedan ge pengar hela tiden till kommunerna.

    Dock är det ledsamt att se att du inte vill studera närmare rapporterna men intressant att se att forskningen inte verkar vara av intresse att följa.

    Här är en artikel om den finländska skolan som är intressant att läsa:http://www.dn.se/kultur-noje/essa/darfor-ar-finska-skolan-sa-framgangsrik

    Den visar på ett annat resultat än det du framhåller Karl.

    En sak om dock måste tas itu med är "skoltrötta" elever. En skola som har "skoltrötta" elever måste arbeta för att elever inte ska vara "skoltrötta".

    SvaraRadera