lördag 29 december 2012

Sverige behöver en seriös politisk debatt om arbetslösheten

Alltför länge har vi haft en politisk debatt om arbetslösheten i Sverige som kännetecknas av en regering som klappar sig på ryggen och anser sig stå för arbetslinjen medan alla andra står för en bidragslinje. Regeringen använder sig gärna av att svensk ekonomi har utrymme att satsa och är starkast i Europa. Samtidigt anses denna lågkonjunktur inte vara något att oroa sig för när det jämförs med finanskrisen 2008-2009. All kritik bemöts med detta. Det har gjort att hela den politiska debatten har blivit helt fel. Det är dags att ha en seriös politisk debatt om arbetslösheten. Det vinner hela Sverige på.

En regering som mer än gärna lyfter fram sin egen förträfflighet, nöjdhet men också svulstig ettikettretorik när det kommer till att diskutera arbetslösheten gör att det hela körs fast. Vi kan se hur arbetslöshetssiffrorna ökar, liksom varsel. Lågkonjunkturen har nu blivit synlig för alla och den kommer att vara ett antal år. Det här är allvarliga problem. Därmed måste debatten höjas och läggas på en ny nivå som diskuterar lösningar, inte pajkastning.

Jag har i ett par tidigare blogginlägg diskuterat orsakerna till arbetslösheten i Sverige utifrån fyra perspektiv. Arbetslösheten i Sverige bygger dels på efterfrågefall i den svenska ekonomin - både i Sverige men också av svenska produktioner utomlands, samt på strukturarbetslöshet. I dagens Dagens Nyheters ledarsida skrivs det att Konjunkturinstitutet i sin prognos lyfter fram efterfrågebortfallet hos hushållen och företagen som en viktig förklaring till den lågkonjunktur vi är i nu. Arbetslösheten kommer att öka från 7,7 till 8,4 procent 2014. Detta från en nivå 2006 där arbetslösheten låg på 6,6 procent när Fredrik Reinfeldt tog över styret av Sverige.

Troligtvis kommer regeringen Fredrik Reinfeldt nu och fram till valet att fokusera förklaringen i grunden på finanskrisen 2008-2009 och att världen inte har återhämtat sig från detta. Finanskrisen är egentligen bara ett symptom på helt andra saker. Saker som världens politiker ännu inte tagit tag i. Effekterna av finanskrisen har inte heller politikerna i Europa tagit tag i.

Lågkonjunkturen som kom som ett brev med posten, eller e-mejl, beror på fall i efterfråga i ekonomin och skapar därmed arbetslöshet tillsammans med strukturomvandling i världens ekonomi. Det gör att det behövs andra lösningar.

I dagens Dagens Nyheter, ledarsidan, skriver tidningen att enligt Konjunkturinstitutets senaste rapport om svensk ekonomi beror nedgången på efterfrågebortfall hos hushållen och företagen.

Dagens Nyheter, men också Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, anser egentligen att problemet handlar om att priset på arbete och att anställa och avskeda människor är för högt. Det är därför som DN, trots det artikeln har i början och att det pratas om att öka utbudet på antalet lediga jobb, landar i att det ska bli billigare och lättare att anställa och avskeda människor. Arbetsgivare anställer inte människor hur som helst, oavsett hur billigt det blir. Det anställs om behovet finns där. Det vill säga om det finns en efterfrågan på arbetsgivarens varor/tjänster samt att det finns arbetsuppgifter att lösa.

Dagen Nyheters tanke om att Riksbanken ska fortsätta att sänka räntan för att få fart på ekonomin fungerar bara om pengarna går ut till hushållen men framför allt till näringslivet. Så är det inte. Mycket av de billiga pengarna stannar hos bankerna. Dessa vill höja sina marginaler och lånar inte ut till näringslivet. Det drabbar det senare och därmed hela ekonomin med konkurser och arbetslösa. Sedan är  det också fel att hushållen ska kunna skuldsätta sig mer för att kunna hålla igång ekonomin. Istället behövs andra åtgärder.

Sedan försöker sig DN på ett konststycke i den högre skolan när tidningen försöker visa på att utan regeringens reformer hade läget varit värre. Det finns inga bevis för det påståendet ifrån verkligheten.

Dagens Nyheter stödjer egentligen socialdemokraternas slutsats om att det är för få arbetstillfällen i svensk ekonomi och att det skapas för få nya. DN vågar dock inte gå ett steg längre och diskutera på djupet de efterfrågestimulanser som behövs i svensk ekonomi nu samt vad det är för samhälle som ska möta dagens och framtidens utmaningar. Inte heller alliansen med moderaterna i spetsen och Sverigedemokraterna diskuterar detta. Det gör att strukturomvandlingen kan fortsätta och slå ut allt fler arbetstillfällen i Sverige. Den sidan i svensk politik är nöjd med samhällsstrukturen och inriktningen på den. Det är inte socialdemokraterna.

Ola Möller ställer frågan om var kollektivavtalet tog vägen. Johan Westerholm om när rädslan blev vardag i Ystad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar