onsdag 26 december 2012

Vad skapar arbetslöshet? Del 2

Ekonomin i världen, i stort sätt en stor del av den, bygger på marknadsekonomin. I grunden handlar den om att det är på marknaden som varor får pris och det är köpare och säljare som bestämmer denna. Marknaden anses att det är det bästa sättet att använda sig av för att kunna ha en fungerande ekonomi. På marknaden finns också spelregler som bygger på konkurrens. Konkurrensen ska göra att de företag som har varor och tjänster som kunderna efterfrågar ska finnas kvar medan andra slås ut. Det handlar med andra ord om att konkurrera ut sina motståndare. I detta handlar det också om att företagen ska gå med vinst.

Det handlar om att styra priset på en vara och/eller tjänster. Låga priser är en konkurrensfördel. Priset ska betala de anställda, gå till forskning och utveckling, omkostnader samt till vinst till ägarna. Ju mer priset kan pressas desto bättre är det. Det är ovanstående variabler som företag kan styra över för att kunna hålla nere eller pressa ned priserna. Oftast handlar det om att låta vinstens del av priset vara oförändrad eller öka. Då skär man ned på de andra områdena på olika sätt. Framför allt på de anställda som blir avskedade och arbetslösa. Dessa ersätts med maskiner eller så skickas deras arbeten vidare till låglöneländer. Sedan finns det andra variabler som exempelvis finanssystem som stryper utlåningen till företag, stater som får ekonomiska problem med mera men hur marknaden och dess aktörer agerar är viktigt. Det förklarar bland annat varför en högkonjunktur kan vända nedåt trots att allting annat pekar uppåt.

Forskningen anser att det finns fyra förklaringsmodeller till varför det blir arbetslöshet:

1: Arbetslösheten beror på konjunkturen. Vid en lågkonjunktur ökar arbetslösheten.

2: Arbetslösheten beror på för höga reallöner eller minimilöner.

3: Arbetslösheten beror på att det tar tid för arbetssökande att söka jobben och få information om arbetsgivare som söker nya medarbetare samt att det tar tid för arbetsgivarna att anställa.

4: Arbetslösheten beror på att arbetskraften saknar rätt kompetens eller befinner sig geografiskt fel i förhållande till var jobben finns. Det beror på att branscher försvinner vilket gör att att den totala efterfrågan minskar eller att lokala arbetstillfällen blir utkonkurrerade via den globala konkurrensen. Det kallas för strukturell arbetslöshet.

Så vad är det som gör att Sverige har haft hög arbetslöshet under en längre tid nu? Speciellt efter februari 2009?

Tittar vi noga kan vi se att världsekonomin inte har återhämtat sig från finanskraschen 2008, trots att mycket ändå har gjorts av länder runt om i världen. Världens tre stora ekonomiska lok, USA-Kina och Japan, har haft sina problem som gjort att de inte har orkat få fart på världsekonomin. Kina är det landet som det gått bäst för men hela västvärldens ekonomi står och stampar samt backar.

Det handlar med andra ord dels om att arbetslösheten beror på konjunkturen samt på strukturell arbetslöshet. I en lågkonjunktur faller efterfrågan på varor och tjänster samtidigt som människor håller hårdare i plånboken. Det sker i samma takt som människor förlorar sina jobb och arbetslösheten ökar.

Bevisen finns runt omkring oss. Sedan februari 2009 har arbetslösheten legat över 7,2 procent i Sverige. Antalet arbetstillfällen inom industrin som försvann för gott är över 100 000 stycken. Det bevisar att det råder både ett efterfrågebortfall på svenska produkter på exportmarknader men också bortfall av varor och tjänster inom den inhemska marknaden. Strukturellt har arbetstillfällen försvunnit som inte har ersatts i tillräcklig mängd av nya inom nya branscher. Industribranschen har drabbats hårt med förlorade arbetstillfällen och företag. Konkurrensen från utländska företag blir allt hårdare på världsmarknaden. I andra länder storsatsas det på att arbetskraften ska bli allt mer välutbildad. Samtidigt har det under en lång tid skett en förändring som gör att företag slimmar sina organisationer så mycket som möjligt. Den som inte är produktiv, eller arbetsför, till 100 procent har problem med att få ett arbete. Samma sak med ungdomar. Arbetsgivare i dag anser att man inte har råd att utbilda nya medarbetare. Detta på grund av den globala konkurrensen.

Så vad är lösningen?

Lösningen beror helt på vilka förklaringsperspektiv som partier tror på. Alliansen och sverigedemokraterna anser att förklaringsmodell två och tre gäller, med olika utgångspunkter. Deras lösningar bygger på detta. Det vill säga att ersättningarna ska hållas låga till a-kassan och därmed hålls lönerna nere (alliansen) samt att minskad invandring, till och med att invandrare ska lämna Sverige, ska göra att arbetslösheten minskar. På det sättet kan löner hållas i schack och människor kan lättare finna nytt arbete (sd).

Problemet för alliansen och Sd är att orsakerna till verklighetens arbetslöshet bygger inte på detta. Det bygger på konjunkturell och strukturell arbetslöshet. Där behövs det helt andra lösningar såsom att satsa enormt mycket på komptensutveckling, omskolning och utbildning till nya jobb samt skapandet och utveckling av nya branscher.

Det gör att socialdemokraternas förklaringsmodell stämmer överens med verkligheten. Lösningarna har därmed en större träffsäkerhet. Detta till skillnad från alliansens och sverigedemokraterna analyser och lösningar.

I morgon ska jag börja att diskutera lösningarna för att komma tillrätta med problemen.

Aftonbladet om Caremaförnekarna. Cervenka om att verkligheten hann ikapp världsekonomin. Svd försvarar Reinfeldt. Viktig fakta om världsekonomin och blicken mot framtiden. En rapport från Volvo tidigare i år som visar vad det handlar om, efterfrågebortfall. Varning för vad som komma skall. Viktig rapport från TCO. Martin Moberg skriver om siffertrixande finansminister. Bengt Silfverstrand och Röda berget skriver om Olof Palme. Samma sak gör Johan Westerholm.

12 kommentarer:

  1. Arbetslöshet juni 2005 under s-regering : 8,2% (säsongsrensad)

    http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/

    Vad var lösningen då ? Förtidspensioneringar ...

    SvaraRadera
  2. Under 2005 befann sig Sverige och världsekonomin i en lågkonjunktur. Analysen från socialdemokraterna var att denna berodde på efterfrågebortfall samt strukturarbetslöshet. Lösningarna blev att bland annat göra en massiv investering i kommuner och landsting så att de både kunde behålla jobben och anställa människor. I höstbudgeten presenterades en jobbsatsning på att 55 000 människor skulle gå från arbetslöshet till arbete, taket i sjuk- och föräldrförsäkringen höjdes som möjliggjorde att människor kunde konsumera även i svåra tider. En barnfamilj fick 1243 kronor mer att leva för. Taket för pensionärernas bostadstillägg höjdes, högskolan byggdes ut med 17 500 platser till och med 2007, industrin fick en miljard kronor för att tillsammans med arbetstagarorganisationerna ta fram strategier för sex stycken nyckelbranscher., ensamföretagare fick sänkt arbetsgivaravgift för att kunna anställa, inkomstskatterna sänktes med 2,5 miljarder kronor för låg- och medelinkomsttagare, småföretagare fick 100 miljoner kronor i stöd för forskning i småföretagen.

    Denna fakta går att läsa i Bertmarks Respons Årsbok 2005 sidan 202.

    SvaraRadera
    Svar
    1. *150000 fler förtidspensionerade
      * ingen global ekonomisk härdsmälta

      Och trots det, denna höga arbetslöshet, 2005 (liksom 2004, 2006) ... fakta som sagt. Lösning ? Tror inte det.

      Radera
    2. Läs vad som gjordes. Rekommenderar att du studerar budgetpropositionen för 2005. Där har du mer fakta.

      Radera
    3. Jovisst, men ... det hjälpte ju inte 2004, 2005, 2006 och eftersläpning 2007 och framåt ... sen var ju problemet redan innan 2004 för övrigt ...

      Radera
    4. Ingen inom S är idag nöjd med att många fick förtidspension. Nu är det så att många var och är berättigade till denna, och ska ha den också. Det som behövs i Sverige i dag är ordentlig rehabkedja som utgår ifrån där individen befinner sig och dit som denna vill gå. Kan detta förverkligas är vi på väg mot något helt annat.

      Radera
  3. Varven och konfektionsindustrin slogs ut. Fackets
    linje var att behålla de höga relativlönerna i
    dessa industrier trots att man visste att det
    skulle leda till utslagning. Rehn/Meidner-linjen.
    De arbetslösa skulle fortbildas till nya och
    högt betalda jobb. Blev det så? Nej, det blev för-
    tidspensioneringar och jobb i offentlig sektor.
    Alltså: det är facket och (s) som framtvingar
    stor del av den strukturomvandling och
    strukturarbetslöshet vi upplevt.
    Punkterna 2 och 4 handlar om samma sak.
    Men jobben i privat sektor är idag inte fler
    än de var 1960.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självklart behöver det skapas fler jobb i den privata sektorn. Frågan är om skattepengar ska användas för att hålla branscher under armarna som inte är själva bärkraftiga.

      Radera
  4. Större delen av de som förlorar sina jobb blir uppsagda, inte avskedade. Resultatet är visserligen det samma, men begreppen är väsensskilda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Till en början men det verkar nu som att varslen kommer att leda till att människor blir avskedade. Arbetsgivare har medvetet behållit arbetskraft för att man har trott att inbromsningen i ekonomin bara vara kortvarig. Nu visar det sig vara tvärtom.

      Radera
  5. Varslen om uppsägning börjar tyvärr verkställas, men de som förlorar sina jobb pga detta blir inte avskedade utan uppsagda. För att bli avskedad krävs det att man grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren vilket de flesta som blir av med sitt jobb inte gjort.

    SvaraRadera