tisdag 8 januari 2013

Hur räknar egentligen Visita?

I förrgår presenterades en nyhet som Visita har dragit stora växlar på. Enligt denna arbetsgivarorganisation ska 5000-6000 nya jobb ha skapats på grund av den sänkta restaurangmomsen. detta går att läsa i deras alster: Gott Nytt Momsår. Det slogs upp stort i både tv, radio och i tidningar. En okritisk återrapportering skedde ifrån media. Tittar vi däremot mer noga på siffrorna som presenteras och beräkningsmetod uppstår en rad frågetecken. Hur räknar egentligen Visita?

Visita slår upp på sidan två att sysselsättningseffekten är 6 000 nya arbetstillfällen. Uträkningen har gjorts utifrån den totala lönesumman i de olika länen inom restaurangbranschen. Vidare skriver Visita att huvudorsaken till sänkningen av denna moms var att höja sysselsättningsnivån i svensk ekonomi. Tittar vi på antalet helårsarbeten ska det i fjol ha legat på hela 115 228 personer, uppgång från 109 385 från 2011. Intressant med tanke på att SCB:s egna siffror sedan tidigare visar på att totala antalet anställda inom hotell- och restaurang är 126 700 personer för tredje kvartalet för 2012.

Redan här väcks frågor. Utifrån Visitas egna siffror skulle med andra ord branschen ha krympt mellan tredje och fjärde kvartalet. Tittar vi på tredje kvartalet 2011 ligger antalet anställda på 135 400 anställda.  Jag utgår från samma tabell som Visita hänvisar till i sin text på sidan 5. Nu kan en skillnad vara att Visita räknar om i antalet heltidstjänster medan SCB:s siffror räknar alla men trots det anser jag att Visitas siffror ligger för högt. Speciellt med tanke på hur anställningslängderna ser ut med mycket deltider och timanställningar. Även om SCB:s siffror innehåller alla deltider, timanställningar och heltider är sannolikheten för att omräkningen av dessa skulle bli lägre än Visitas siffror vara mycket låga.

Det som är intressant är att SCB visar att i fjol var det 135 400 anställda medan i år samma tid är siffran 126 700 personer. Med samma antal helårsarbeten inom hotell- och restaurang som Visita använder sig av går det att se att antalet anställda faktiskt har sjunkit. Hur förklarar Visita detta?

Vad kan förklara skillnaderna i lönesumman? Det som Visita har räknat in i den totala lönesumman framgår av vänstra spalten på sidan 13. Det som inte framgår är egentligen vad timpriset därmed landar på. Den summa som ligger på 189 000 kronor om året ger en månadslön på 15 750. Timpriset blir 98, 44 kronor. Det ligger under lönen för yrkesarbetare och lite över ungdomslönen för den som är under 20 år. Dock, räknas kronor in för obekväm arbetstid och liknande in höjs timpriset. Slutsatsen är att oavsett vilken lönesumma som Visita utgår ifrån, årslönen på 189 000 kronor eller månadslön på 21 000 kronor talas inte timlönen ut. Beräkningsmodellen är därmed ihålig. Det är så att lönerna har höjts men mycket av arbetstiden ligger också på obekväm arbetstid som kvällar och helger. Visita borde därmed ha redovisat timlönen.

Slutsatsen utifrån att ha granskat Visitas momsrapport är att det finns en rad frågor. Frågorna gör att Visitas tal om 6 000 nya arbetstillfällen kan mycket starkt ifrågasättas. Uträkningen med hjälp av lönesummorna haltar betänkligt då det går att räkna på olika sätt beroende på vad för lön som en anställd har. Visita redovisar inte timlönen utan utgår ifrån ett antagande. Jämförs anställningssiffrorna hos SCB, samma huvudrubrik som Visita använder sig av, går det att se att antalet anställda inom branschen minskar mellan 2011 och 2012. Det ser vi ingenting av i Visitas momsrapport. Frågan är varför.

Vi har räknat på det här har tittat närmare på det som förts fram i media. Martin Moberg om en dyr reform. Alliansfrittsverige ställer fyra frågor till de som är för sänkt restaurangmoms. Jämlikhetsanden om den borgerliga politikens paradox. Dagens Arena om att det är omöjligt att säga hur många jobb som har skapats av den sänkta momsen. Svenska Dagbladet om att det finns för få låglönejobb i Sverige. Aftonbladet lyfter upp att Fredrik Reinfeldt skyller ifrån sig. Dagens Nyheter skriver om skendebatten i svensk skola.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar