torsdag 31 januari 2013

Jan Björklund har gett upp om den svenska skolan

Debatten om obligatoriskt gymnasium rullar vidare. Det har blivit två sidor i svensk politik rörande detta. Dels Jan Björklund, och hans anhängare, som säger nej, dels socialdemokraterna som nu driver på i frågan. I tv debatterar Ibrahim Baylan och Jan Björklund. En sak som framträder klart när Jan Björklund pratar är att han har gett upp om den svenska skolan och svenska skolan. Nu får det vara nog!

Socialdemokraternas förslag om obligatorisk gymnasium har skapat en rejält konfliktyta i den svenska skolpolitiken. Istället för att harva i en betygsfråga som handlade om i vilken klass betyg skulle införas, som partiet fokuserade på inför valet 2010, har partiet nu lanserat några rejäla förslag för att förbättra den svenska skolan och ge personal och elever de bästa möjligheterna.

Det finns med andra ord två klara alternativ i svensk politik rörande skolan där det senaste förslaget har fått Jan Björklund och borgerliga företrädare att gå i taket. Även inom gymnasieskolan framträder företrädare som har svårt att se vinsten med detta. Ett antal argument framförs men argumenten är faktiskt ett underkännande av den svenska skolan.

Följande argument går att urskilja hos de som är motståndare

1: Alla ungdomar är inte studiemotiverade. Företrädarna för detta anser att alla ungdomar passar inte in i den svenska skolan eller att ungdomarna är skoltrötta och mår bra av att komma ifrån skolan. Med detta sätt att resonera underkänner motståndarna den svenska skolan och att denna varken ska eller kan arbeta med att motivera elever som vill ha ut mer av den svenska skolan. Istället ska dessa ut från skolan så att det blir någon annans problem. Det är intressant att en del inom skolans värld har denna inställning.

2: Alla ska inte ta gymnasieexamen och alla kan inte få universitetsbehörighet. Även här underkänner motståndarna skolans kraft och förmåga att motivera och hjälpa eleverna så de kan nå sina mål. Det är också ett bevis på att dessa personer inte har insett hur verkligheten ser ut utanför skolans värld. På arbetsmarknaden, som förhoppningsvis alla som kan kommer att vara på under hela sitt arbetsliv, ställs högre krav. Minst gymnasiebetyg är i dag krav. Den som inte har det har tuffare och svårt att komma ut på arbetsmarknaden. De är i större utsträckning i arbetslöshet och riskerar att både förbli i den samt ha långa perioder under sitt liv i arbetslöshet.

3: Nästan alla läser på gymnasiet så det behövs ingen lagstifting. Det här argumentet visar definitivt på att det därmed är naturligt att gymnasiet blir obligatoriskt. Nu ska alla gå i gymnasiet. Det vinner ungdomarna på. Samhället ska inte lura ungdomarna med de kan välja bort skolan och gå ut på arbetsmarknaden. Kraven är i dag på en helt annan nivå där än för 10, 20 eller 30 år sedan.

4: Hålla ungdomar under 18 år borta från arbetsmarknaden. Det här är ett uttalande som definitivt visar att man inte har förstått hur den svenska arbetsmarknaden fungerar och hur den har förändrats över tid. Ungdomar som inte har gymnasieexamen har det mycket svårt på arbetsmarknaden. Den som är under 18 år har det extremt svårt på arbetsmarknaden. Den som tror att ungdomar under 18 år kan gå rakt ut och börja arbeta har mycket att lära sig om svensk arbetsmarknad. Det gäller att lämna den skolans värld och inse vad som finns i verkligheten.

Jan Björklund använder sig av de tre första argumenten, det fjärde har jag sett en företrädare för skolan uttala sig om. Det finns också andra som använder sig av ovanstående argument. Det är tråkigt att se att dessa personer inte inser dels vilken kraft som skolan egentligen är och dels hur arbetsmarknaden har utvecklats.

Omvärlden förändras. Sveriges konkurrens- och skaparkraft är sammanflätad med skolans utveckling. Samma sak med individernas möjligheter. För att människor ska lyckas måste skolan lyckas med dem. Skolan ska arbeta med att motivera eleverna, gäller ALLA elever, och ge dem möjligheter. Ett obligatoriskt gymnasium ställer helt nya krav på gymnasieskolan att lyckas med sitt uppdrag. Ska Sverige fortsätta svika ungdomarna eller ska vi ta hand om våra unga?

Högbergs tankar om att obligatoriskt gymnasium är korrekt men frågar sig på vems villkor. Röda berget undrar varför moderaterna inte vill stoppa jobbtrafficking. Fredrik Reinfeldt anser att 560 000 arbetstillfällen inom industrin är borta, vilket är helt felaktigt.

1 kommentar:

  1. Du glömde det femte argumentet. Att alla ska ha återkommande studiechanser under hela livet. Att det inte alls är sant att alla jobb, som inte kräver någon särskild utbildning, har försvunnit. De jobbens andel av hela arbetsmarknaden har inte alls försvunnit, men hela arbetsmarknaden har krymt, och därmed har också de jobben blivit färre.

    Du glömde också jobbtraffickingen. Nylgen avslöjades hur man hade lurat afrikaner till skogsplantering i norra Sverige. De fick bara en bråkdel av den lön de blivit utlovade. Varför kan inte svenska ungdomar ta de jobben? Därför att svenska ungdomar är hösäckar, som har suttit på skolbänken alldeles för länge, har åkt moped under flera år i stället för att cykla, och har kondition som 80-åringar. Ett industriföretag med rutinmässiga arbetsuppgifter, som inte kräver någon speciell utbildning, hade misslyckats med rekrytering i Sverige. De svenska ungdomarna vill hellre gå arbetlösa och försörjas av sin föräldrar än ta lågstatusjobb. Obs skillnaden mellan lågstatus- och låglönejobb. Har vi inte en arbetarrörelse? Den borde väl klara av att hålla uppe lönenivån i lågstatusjobben (så höjs de jobbens status). Kanske inte med den här regeringen.

    Varför kräver arbetstivare meriter som inte behövs? Svar: Om ungdomarna har suttit på skolbänken, i stället för att dra omkring på gatorna, så är sannolikheten minder att de har dragit på sig missbruk och dåliga vanor. Det är alltså inte kunskaperna som arbetsgivarna efterfrågar i de fallen.

    De som studerar under tvång får garanterat sämre studieresultat, och därför kommer tvånget att stjälpa dessa ungdomar, och försämra deras chanser att klara universitetsstudier, jämfört med om de återvänder till skolbänken efter några år i arbetslivet.

    Dessutom vinner man inga val med tvång. Man kan däremot vinna val med fler och mer differentierade utbildningsvägar för såväl ungdomar som vuxna. Satsningar på grundskolan med syfte att fler, som gått nio år i svensk grundskola ska nu målen för grundskolan, är helt rätt.

    Jag tycker dessutom att det är allvarligt att det saknas rejäla satsningar på såväl den teoretiska som den yrkesinriktade vuxenutbildningen i förslaget. Detta kommer att slå särskilt hårt mot ungdomar med kort tid i Sverige, men också ungdomar som har utsatts för mobbning eller alla traumatiserande upplevelser, eller har varit mycket sjuka under skoltiden.

    Slutligen ska inte Jan Björklund bestämma Socialdemokraternas politik, men det gör han ju i praktiken, när s rutinmässigt intar den diamentralt motsatta positionen som han. Man kan misstänka att syftet med obligatoriet är att ta bort lika många ungdomar från arbetsmarknaden, som värnplikten tog bort, när den fanns kvar.

    Och det här har jag tänkt ut alldeles själv, och det grundas på egna erfarenheter av folkskola, realskola, ett år i gymnasiet, som jag hoppade av trots utmärkta betyg i realexamen (näst bäst i klassen), studier vid Hermods samt vid vuxengymnasium samt yrkesutbildning till lantarbetare.

    SvaraRadera