söndag 20 januari 2013

Ny regering 2014?

Dagens SIFO-undersökning är en jobbig läsning för några stycken i svensk politik. Om trenden från mätningen står sig, och förstärks i andra mätningar, kommer vägen fram till valet att bli mycket skakig för många, speciellt Fredrik Reinfeldt. En sak är säker. Det går inte i dag att kräva av någon vilka konstellationer som ska leda landet efter valet 2014.

För socialdemokraterna är läsningen positiv. Den negativa nedåtgående trend som var under senhösten och i december verkar ha brutits. Partiet går upp igen. Dock kan inte partiet känna sig nöjd med att det verkar ha vänt. Socialdemokraterna måste nu vrida upp tempot. Detta kommer att ske efter partikongressen. Där kommer det att komma en nystart och en offensiv kommer att inledas. Jag tror dock att partiet kommer att skruva upp tempot fram tills dess med tanke på hur klassklyftorna ökar i samhället, massarbetslösheten fortsätter att växa, sjuka far illa och att de som arbetar känner sig svikna av regeringen och samhället. Här finns mycket för socialdemokraterna att göra.

För Centerpartiet och Vänsterpartiet är läsningen en tuff utmaning. Båda två har nedåtgående trender, där Centern ligger klart under spärren till riksdagen. För kristdemokraterna är det positiv läsning, då partiet nu ligger ovanför spärren, men partiet har en lång väg att gå innan det är på säker mark.

Just nu är Centerpartiet i fritt fall. Idéprogrammet har skadat partiet direkt genom att väljare överger partiet men också indirekt då nya väljare tar avstånd ifrån detta och lägger sin röst på andra partier. För Annie Lööf handlar det nu om att återta initiativet och få ordning på partiet. Problemet med detta är att hon är nyliberal och intimt förknippad med detta begrepp. Det kan hon inte skaka av sig. Hon är inte socialliberal och kan inte heller bli det då hon inte tror på den inriktningen inom liberalismen. Valet av henne kan mycket väl vara droppen som får bägaren att rinna över.

Centerpartiet har en rejäl uppförsbacke. Om partiet får ordning på allting och partiprogrammet rensas från nyliberalt tankegods kan partiet öka i stöd igen. Om det gör detta kommer det att ta röster från andra partier. Det kan bli så att de som gått till kd vänder tillbaka. Då är kd åter under spärren. Även om C får ökat stöd kan det mycket väl inte räcka för att kunna bli kvar i riksdagen.

För Fredrik Reinfeldt är läsningen av SIFO-mätningen inte rolig. Även om moderaterna går framåt skulle han förlora makten och göra det rejält. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle tillsammans få 47,2 procent. Moderaterna, Folkpartiet och kristdemokraterna (och nej i och med att c är under spärren kan partiet inte räknas med) å sin sida skulle få 40 procent. Om Fredrik Reinfeldt ska kunna regera vidare behöver han stöd ifrån Sverigedemokraterna i dagens läge. Frågan är om han är beredd på det. En annan variant är att Miljöpartiet väljer att gå med på alliansens sida men det kan kosta partiet enormt mycket i valet 2018.

Om dagens trend står sig kommer alliansen att falla i valet 2014. För Fredrik Reinfeldt är detta mycket farligt då moderaterna tjänar på blockpolitiken. Han är helt beroende av blockpolitiken för att regera vidare. Moderaterna har vunnit mest på allianssamarbetet men det har skapat problem. De mindre partierna har sakta men säkert tryckts ned mot spärren. Trots att det i senaste statsbudgetförslaget fanns med lite hjärtefrågor från de mindre partierna har dessa inte vunnit så mycket på det. Frågan är om det i budgeten för 2014 kommer att komma så mycket satsningar för att småpartierna ska kunna profilera sig att statsfinanserna äventyras. Det kan mycket väl bli så i och med att det redan har blivit så.

För Folkpartiet kan det däremot öppna upp sig en gyllene chans att bryta med moderaterna och gå över och bilda en majoritet med andra partier. Jan Björklund behöver därmed växla ned på sin konfrontatoriska debattstil och börja prata om samförstånd på ett annat sätt. Hans partikamrater och strateger behöver sätta sig ned och fundera över hur "landskapet" ligger. De borde inse att det har förändrats och om Folkpartiet vill fortsätta att vara med och regera behövs ett annat tänkande gentemot oppositionen och moderaterna.

Vänsterpartiets trend är också nedåtgående. Partiet går sakta men säkert ned mot riksdagsspärren. Partiet måste göra en djupanalys över sin situation och politik samt presentera för väljarna en politik som får ökat stöd, även från borgerliga väljare. Partiet behöver finns tre klara profilfrågor och arbeta stenhårt för detta. Om inte det görs kommer nog partiet att åka ur riksdagen 2014 eller precis klara sig. Även om partiet åker ur riksdagen är socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans större än de andra tre borgerliga partierna. Sd blir då ännu större vågmästare men Folkpartiet har då en gyllene chans.

Miljöpartiet har också en nedåtgående trend. Partiet är inte längre Sveriges tredje största parti. Partiet behöver en nytändning och nytänkande. Partiet upplevs inte längre som ett framtidsparti som har spännande och nya lösningar. Tvärtom. Partiet behöver fokusera mer på att vinna över gröna röster på den borgerliga sidan för att på det sättet växa. Problemet är att Mp är förknippad med för stort fokus på att isolera miljöfrågorna från vad som sker i resten av samhället. Om Miljöpartiet vill bli det tredje största partiet i svensk politik behöver fokus läggas på förnyelse och att det sker på egna meriter, inte att Sd krymper snabbare.

Slutsatsen är att det finns trender i denna och andra mätningar som visar på att varje röst kommer att räknas på valdagen. Ett antal partiet måste göra nya saker för att vinna nya väljare. Annars åker de ut ur riksdagen. För Fredrik Reinfeldt är situationen mycket allvarlig. Står sig trenderna får han avgå. Däremot öppnar det upp sig en möjlighet för Folkpartiet. Om partiet spelar sina kort rätt kan det mycket väl ingå i en helt ny regering efter valet 2014 men det hänger helt på Jan Björklunds retoriska stil och insikt om det allvarliga läget. Det kan med andra ord bildas en helt ny regering utan moderaterna efter valet 2014.

Svenska Dagbladet undrar över Stefan Löfvén och S men borde istället fokusera på att ställa frågor till Fredrik Reinfeldt. Tord Oscarsson om dagens mätning. Högbergs tankar frågar sig om det är över nu för Centerpartiet. Högerbloggaren Mikael Persson anser att småföretagen behöver få bättre villkor.

15 kommentarer:

  1. Det bästa vore ju självklart om s, v, mp
    finge egen majoritet.
    Vänstern med Jonas tror jag kommer när valet närmar sig. Nackdelen är att media inte på något sätt stöttar Vänstern trots att Jonas är en så saklig och ärlig politiker. Hans tal är väldigt bra och Vänstern borde ha minst 10%

    Kd verkar repa sig på Centerns bekostnad vilket inte är bra. Man skulle hellre önska Sossarna finge Centerns röster eller att Vänstern finge dem.

    Vi får hoppas det blir mer konflikter inom Moderaterna, men risken är att de röstar på SD
    istället vilket självklart är åt pipsvängen så klart.

    Men vad får vi för regering om inte Sossarna V och MP får egen makt.
    Hur blir det då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror också att V kommer att öka men frågan är var de kommer att ta sina röster ifrån. Mer konflikt inom moderaterna kommer nog att öka och skapa interna problem.

      Radera
  2. I årets första partiledardebatt på SVT i veckan äntrade Annie Lööf Centerpartiet talarstolen och sa att oppositionen hade vallat med fel valla och åkte Vasaloppet baklänges med Gustav Vasas gamla träskidor.
    Annie Lööf om någon ska inte ta dessa ord i sin mun. Hon leder för närvarande sitt parti som totalt vallat med fel valla under hennes ledning och störtdyker nu baklänges i backarna rakt ner i diket. Annie Lööf har tydligen inte förmågan att inse sin egen och partiets prekära situation.
    Centerpartiet är nu det minsta partiet i regeringen och har aldrig haft så dåliga siffror som nu. T o m Kd som varit sämst i väljarundersökningarna under lång tid har gått om centern.
    Detta vet Reinfeldt om och har säkerligen en plan på att dra nytta av Sverigedemokraterna om det skulle knipa till nästa val. SD röstar ju redan nu i åtta fall av tio med Moderaterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr tror jag att du har rätt rörande Reinfeldts plan. Sd kan vara det stöd han kommer att behöva, om inte Mp kommer att bli ett alternativ. Mp tror jag inte då det kommer att skada partiet. Sd är då hoppet. Dags för Fredrik Reinfeldt att förklara vem han ska regera med om ett eller ett par borgerliga partier försvinner från riksdagen.

      Radera
  3. När det gäller nästa val så hoppas jag att sd blir så starka att mp inte kan utöva nägon vågmästarroll. Då skulle den enda fungerande regeringen vara en koalition av socialdemokraterna och alliansen där vi skulle få det bästa från båda sidorna och slippa alla dåliga inslag som blockpolitiken tvingat fram oberoende av vem som suttit i regeringsställning. Om v, mp och sd blir utan inflytande i riskdagen blir Sverige ett bättre land att leva i!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant slutsats. Vad tycker ni andra om detta?

      Radera
    2. Jag vill gärna se en "schweizisk ordning" även i Sverige men det skulle innebära en grundlagsändring. I korthet går det ut på att valest fyra största partier måste alltid bilda regering, oasett partifärg. Det motverkar blockpolitik, meningslösa återställare och stärker kontinuitet. Folkomröstnignsinslaget motverkar dessutom överivriga särintressen att genomdriva oförankrade lagar och säkrar större lojalitet av politikerna med väljarnas preferenser. Det är ju vad demokrati (=folkstyre) handlar om. MVH Karl

      Radera
    3. Ska man gå efter det opinionsinstitut som träffade bäst i förra valet (Sentio) så skulle alltså valresultatet se ut så här: S: 30,0%, V: 6,5%, MP: 7,8%, M: 28,3%, FP: 5,1%, KD: 4,7%, C: 2,9% , SD: 14,0% och övriga: 0,7%.

      Riksdagen skulle då se ut så här:
      S: 109
      M: 102
      SD: 51
      Mp: 28
      V: 24
      Fp: 18
      Kd: 17

      De fyra största och deras andel av regeringen:
      S: 37,6%
      M: 35,2%
      SD: 17,6%
      Mp: 9,7%

      De 30 ministerposterna skulle alltså fördelas så här:
      S: 11
      M: 11
      SD: 5
      Mp: 3

      Radera
    4. I Schweiz har man BARA 7 ministerposter. Varje parti får minst en ministerpost. Statsministernsposten roterar dvs ingen kan sitta på den perioden ut. Man kan inte hitta på nya ministerposter efter eget politiskt behag.

      Regeringsfrågan ses som en "nationell förvaltningsfråga" inte som en blockpolitisk-ideologisk fråga. Man måste kunna förhandla och kompromissa med andra, oavsett partifärg. Man måste kunna uppnå långsiktigt hållbara beslut vilket landet intresse kräver. Det ideologiska partiintresset betraktas som sekundärt.

      Folkomröstningarna håller politikerna i schack: hittar politikerna på alltför djärva idéer eller reformer så måste de anordna folkomröstning i frågan om medborgarna kräver det. Och det kräver de några gånger per år vilket garanterar att de politiska besluten ligger mera i samklang med folkmajoritetens önskemål. Politikerna MÅSTE ALLTID följa utslaget från en folkomröstning. Det finns inga "rådgivande" folkomröstningar i Schweiz. Även det politiska korrekteriet ligger på en väsentligt lägre nivå i Schweiz än i Sverige. MVH Karl

      Radera
  4. Al Bundy har i decennier varnat för rödhåriga. Varför lär sig inte centern? Når inte Al Bundy ut på vischan?

    SvaraRadera
  5. Jag tror ni sossar riskerar att bli besvikna. Troligen kommer SD uppnå minst 15% och inget block får majoritet. Det är mycket möjligt att enda möjligheten blir för M coh S att bilda bred koalition för att riktigt spotta på väljarna. Och då är banan sopad för SD 2018!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den nivån kommer inte Sd att nå.

      Radera
    2. De skulle inte komma över 4% 2010 heller, det var alla experter överens om. Då låg de på 5,1 i mätningarna men fick 5,7% i valet. Idag ligger de på 11% i poll-of-polls och om utvecklingen är linjär fram tills nästa val så kommer de hamna kring 17%. Och då är inte slutsporten som kommer komma när Åkesson får vara med i tv-debatterna medräknad...

      Radera
  6. De frågor som kommer att dominera, och som folk sätter främst, jobben och utbildningen men där sjukvården nu seglar upp missgynnar Sd.

    SvaraRadera