onsdag 9 januari 2013

Sverige behöver utvecklingskraft

I dag skriver moderaten Hillevi Engström en debattartikel på Aftonbladet där hon lyfter fram RUT, sänkt restaurangmoms och Visitas siffror och om vikten av utvecklad tjänstesektor. Sedan frågar hon vad socialdemokraterna vill. I en ledarartikel i samma tidning lyfts Jan Björklunds skolpolitik fram. Det både Hillevi Engström och Jan Björklund missar hela poängen om dagens och framtidens utveckling för Sverige.

Det var bra en tidsfråga innan moderaterna skulle nappa på de senaste siffrorna om användningen av RUT och Visitas siffror över anställningen inom hotell- och restaurangmomsen. Nu kom en debattartikel där skribenten går till storms mot socialdemokraterna och backar upp ovanstående saker. Det är inte så konstigt.

I debattartikeln förs fram argument för att fler företag har startats och fler har fått arbete. Detta på grund av att antalet svarta jobb har blivit vita. Detta argument har förts fram ett antal gånger men i en ny forskningsrapport visar det sig att detta inte är sant. Svarta jobben är lika många som innan.

Det är bra att det skapas jobb i svensk ekonomi men regeringen gör här ett viktigt tankefel. Regeringen väljer att fokusera på ett område och pekar och säger: Titta så bra detta är. Här får fler människor anställning och nya företag bildas. Det är en en succé och riktig jobbpolitik.

Samtidigt kan alla andra branscher backa och vissa kollapsa. Poängen är att det gäller att titta på hela ekonomin i sin helhet och se utvecklingen. Gör vi det går det att se att RUT inte innebär att jobben blir fler och att arbetslösheten minskar. Istället handlar det om att jobb flyttas från andra områden till RUT. Fler arbetstillfällen skapas inte i ekonomin i sin helhet och minskar inte på arbetslösheten.

Sedan är det viktigt att diskutera om personer som tjänar 60 000 kronor eller mer i månaden verkligen har behov av att få avdrag då de kan betala vad tjänsten kostar. Vi ska också fråga oss om det är rätt att staten går in med stöd, som dessa avdrag är, i branscher som inte kan stå på egna ben. Är det rätt användning av skattemedel. Det är kanske en sak att gå in och stötta i början i en bransch eller för att få fart på den men när ångan väl är upp ska stödet tas bort. Med ROT och RUT innebär det att detta nu är permanent, vilket skapar problem.

När det handlar om siffrorna om antalet nya jobb inom restaurangnäringen visar det sig att de är fel. Visitas siffror stämmer inte överens med fakta som finns om antalet anställda inom denna bransch. Undersöker man noga det material som Visita ger ut och de fakta som finns på SCB om anställningar går dessa inte ihop. SCB visar att antalet anställda istället har minskat med 6,4 procent mellan 2011 och 2012 inom hotell- och restaurang, samma grupp som Visita utgår ifrån. Rätt ska vara rätt. Debatten mår inte bra av att felaktiga siffror snurrar upp, uppbackade av felinformerade moderater.

Är tjänstesektorn vägen framåt för svensk ekonomi?

Under 1980- och 90-talet pratades det mycket om att nästa viktiga sektor som skulle utvecklas efter industrisektorn är tjänstesektorn och den sista sektorn. Det skulle vara något som Sverige skulle satsa på. I dag vet vi att tjänstesektorn inte är den sista. Vi har mer eller mindre hoppat över tjänstesektorn och är nu inne i kunskapssektorn. Kunskap har blivit än viktigare än innan och något som är en viktig konkurrensfördel för länder. För Sveriges del handlar det om att satsa på detta.

Det som gör att svensk ekonomi växer är inte den inhemska tjänstesektorn utan istället den exportinriktade industrin tillsammans med tjänsteproducerande företag med den internationella marknaden som hemvist. Det är via dessa som den svenska ekonomin får tillgång till pengar, idéer och nya produkter och tjänster. Den inhemska tjänstemarknaden är för liten. Det är därför vissa delar av den subventioneras av staten. Svenskt ekonomi är för liten för att den själv ska kunna dra runt landet och skapa nya arbetstillfällen.

Det är något som moderaterna och alliansen behöver inse. Vägen framåt för Sverige går inte via branscher som behöver statsstöd. Det går via att satsa på branscher som har högt förädlingsvärde och som har en utvecklingskraft i sig. Det är här som möjligheterna finns för att nya jobb ska skapas som gör att arbetslösheten sjunker. Är det något som den svenska staten ska gå in och satsa pengar så är det i de branscher som har utvecklingspotential till att ta fram företag som skapar många nya jobb och är världsledande. Det är branscher som tillhör framtiden och som skapar tillväxt i Sverige.

Det är därmed branscher som har hela världen som sitt fält. Då skapas massvis med nya arbetstillfällen och landet blir rikare i sin helhet. Det är ett smartare sätt att investera skattepengarna. Det behövs därmed en helt annan inriktning på den svenska skolan som snabbt kan vända den negativa utvecklingen.

Leine Johansson ställer en fråga till moderaterna. Göran Johansson om restaurangmomsen och en tidningsanka.

1 kommentar:

  1. Visst behöver Sverige utvecklingskraft. Men varför bemöter så få politiker kravet på lärarlegitimationer? Jag uppfattar lärarlegitimationen som ett minimikrav för att få undervisa. Istället läser jag dagligen snyftartiklar om obehöriga lärare som under decennier undervisat och nu riskerar bli utan lärarlegitimation. Men det är ju barn och ungdomar som har rätt till utbildning och inte obehöriga lärare som har rätt att utbilda våra elever. Varför skall vi då belastas med detta evinnerliga gnäll från obehöriga lärare som inte inser att de bör komplettera sin utbildning. En sådan inställning borde ju i sig vara ett tecken på att de är olämpliga som lärare. Om Sverige skall utvecklas framöver tror jag att de flesta med akademisk examen måste komplettera sin utbildning medan de är yrkesverksamma och att de därför framöver tar fler akademiska poäng medan de är yrkesverksamma än de gjorde före examen. Precis som alliansen inte kan använda 2006 års politik på 2013 års problem kan man inte alltid använda kunskaper från en gammal examen på morgondagens arbetsuppgifter. Därför bör vi inse att lärarlegitimation är ett minimikrav och inte ett maximikrav!
    Om vi då återgår till vårt behov av utvecklingskraft, så anser jag att utbildning och kompetensutveckling är förutsättningar för att Sverige skall kunna fortsätta vara ett rikt land. Då måste vi fråga oss hur det gått för alla de elever som under decennier utbildats av obehöriga lärare. Själv har jag erfarenhet av detta och jag fick ta igen mycket av den undervisning jag borde ha fått i gymnasiet innan jag kunde ta mig igenom xTH. Under gymnasietiden hade vi ett antal obehöriga lärare i kärnämnen och vi fick regelbundet kämpa med att ta igen det som jag senare insåg vara baskunskaper. Min envishet och uthållighet hjälpte mig, men hur har det gått för alla andra? Är det någon som vågar sig på en omfattande utredning inom detta område?
    När du sedan diskuterar ROT och RUT så är jag av uppfattningen att det finns värde i båda tjänsterna. ROT är bra eftersom den hjälper oss att underhålla våra byggnader och bostäder. Detta tjänar vi ala på. När det gäller RUT är jag mera tveksam. När jag gick i grundskolan extraknäckte jag som springpojke. Jag kunde lika gärna ha städat, klippt gräs eller putsat fönster. Därför tror jag att RUT borde omformuleras. JAg förstår att RUT-tjänsterna i många fall behövs. Men det kan inte vara rimligt att det växer upp företag som städar våra bostäder. Sådana jobb kan vi avlöna våra ungdomar med. Det finns ju så många skolungdomar som har ont om fickpengar, varför skall vi då skattesubventionera vuxna för att utföra sådant som skolungdomar kan utföra? Detsamma gäller egentligen frågan om varför vi inte kan låta våra ungdomar plocka bär eller plantera skog. Vi behöver väl inte importera folk från Afrika eller Asien för att utföra jobb som våra arbetslösa ungdomar med glädje skulle har utfört om jobben paketerats på ett lämpligt sätt. Varför låter vi inte någon organisation som har kontakt med ungdomar, ex friluftsfrämjandet, packetera dessa skogsjobb så att de blir attraktiva och utvecklande för våra ungdomar?

    SvaraRadera