söndag 31 mars 2013

Kalaset ska också betalas

Någon gång under fredag kväll kommer en av de hetaste diskussionerna och utstakande av vägar, förutom avsnittet om jobben och partiprogrammet, att ske. Då ska partikongressen fatta beslut när det handlar om ordning och reda i välfärden. I denna ingår frågan om vinst i välfärden. Ett ämne som debatteras just nu flitigt i social media, liksom i traditionell media. Två ståndpunkter står mot varandra. En sak är dock säkert. Den välfärdsmarknadsmodell som Sverige i dag har ska också betalas.

Var jag står i vinstfrågan är klar för den som läser denna blogg men jag ska i detta blogginlägg problematisera hela debatten. För detta kalas ska också betalas, framför allt i framtiden.

Expressens ledarsida presenterar i dag en mycket intressant ledartikel som slår huvudet på spiken. Det skattesystem vi har i dag ska betala för den välfärd som vi har. Det vill säga att skatterna ska betala välfärden. När Anders Borg pratar om att sänka skatten ytterligare minst två gånger till betyder det att det blir mindre utrymme till att förbättra välfärden. Eller som Expressen skriver: Att behålla samma nivå som idag.

Till denna problematik ska vi också lägga en artikel från Dagens Nyheter. Den visar att varje år lägger kommunsektorn ut verksamhet för närmare 110 miljarder kronor på privat verksamhet. Företag av olika slag driver skolor, vårdinrättningar av olika slag och omsorg, både barnomsorg och äldreomsorg. På dessa 110 miljarder kronor görs en vinst samt används räntesnurror (lägger in alla former av skatteplanering och liknande som används för att undgå skatt och öka vinsten) som för ut stora summor ur landet. Många av dessa företag betalar ingen skatt i Sverige. Det betyder att det finns en kostnad för att ha detta system. Kostnaden är vinsten+räntesnurrorna. Pengar som försvinner rakt ut ur välfärdssystemet.

Både sänkt skatt och vinst+räntesnurror leder till att välfärden får tillgång till mindre pengar. En kommun eller landsting som gör ett överskott behåller skattepengarna och återför den i verksamheten samt lägger det i det egna kapitalet. Det sistnämnda gör att dessa kan stå stadigt i marken med egna pengar när det börjar blåsa orkan.

Jag har noterat att många som är för sänkt skatt är också för vinstuttag i välfärden. Jag bryr mig inte vilka argument de använder men vi måste problematisera detta.

För hur bra välfärd vi får, och hur omfattande den är beror på hur mycket pengar som kommer in i välfärden och som sedan används för att skapa välfärd. Det vill säga skattens storlek=välfärdens storlek.

Med dagens välfärdsmarknadsmodell får vi följande formel:

Skattens storlek-vinst-räntesnurror=välfärdens storlek och kvalitet.

Ska nu skatterna sänkas ytterligare kommer det att påverka välfärden. Samma sak med om vinsten ska behållas liksom räntesnurrorna. 

För socialdemokratin gäller det att ha koll på detta. Det går inte att både sänka skatten samtidigt som vinst och liknande ska vara kvar. Det blir minus och därmed påverkas välfärden.

Självklart går det att påverka skatterna genom att minska på arbetslösheten och se till att allt fler kan arbeta tills de blir 65 år. Självklart finns det men samtidigt vet vi om att redan i dag ökar efterfrågan på välfärdens tjänster snabbare än de resurser som tillförs. Detta kommer att öka än mer i framtiden. Något måste göras.

Kalaset ska betalas. För oss socialdemokrater gäller detta budskap till väljarna. Vi måste också visa på vilket sätt vi vill att det ska betalas. Non-profit är steg i den riktningen. Det går inte att ha både ock och tro att välfärdens kvalitet ska bli bättre.

I nästa blogginlägg ska jag diskutera varför hela välfärdsmarknadsmodellen egentligen infördes en gång i tiden, något som verkar ha glömts bort.

Birger Schlaug om att sänka skatten på arbetet och förkorta arbetstiden. Bengt Silfverstrand och Jan Andersson med två olika syn på dagens artikeln i Dagens Nyheter. Björn Andersson skriver om vinster i välfärden. Göran Johansson lyfter upp att den svenska skolan slår ut elever. Peter Högberg skriver om partikongressen. Martin Moberg uppmanar att partiet ska gå sin egen väg. Röda berget tar upp om infrastruktur och kollektivtrafik på partikongressen. Johan Westerholm funderar över vem som ska representera socialdemokraterna egentligen.

12 kommentarer:

  1. Din partkompis JEJ körde Non-proft med vinstmarginaler på över 30% och blev mångmiljonär på skattebetalarnas bekostnad. Nej tack, säger jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag säger också nej tack till honom.

      Radera
    2. Det gör nog varje sund människa !

      Radera
  2. Utan konkurrens, ingen effektivisering, dvs ineffektiva tjänster drivna av ett statligt monopol. Du verkar ha missat ekonomilektionerna helt.

    Pengar som förvinner rakt in i ett svart hål.

    Dålig offentlig upphandling är ett annat stort problem. Det har uppskattats att man slarvar bort ca 100 miljarder varje år.

    Löner är en del av uttagen vinst, en del läkare tjänar minst sagt obscent med pengar på landtingens bekostnad för att inte nämna löandstingspolitikerna själva, en helt onödig del av den offentliga byråkratin. Avskaffa omedelbar landting (och landshövdingar när ni är igång).

    Sedan ägnar sig givetvis stat/kommun och landsting åt mycket som inte är välfärd men likväl bekostas av skattemedel. Det kan vara att hålla kommunala bolag över ytan (som de hundratals miljoner sossar i Oskarshamn skänkte till kommunalt bostadsbolag), det kan vara att borra olönsamma tunnlar , bygga infrastruktur som totalt tappat fotfästet i någon form av ekonomisk sundhet etc etc .

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är här som det finns en skillnad i tänkandet mellan traditionalister och förnyare.

      Jag som är förnyare ser det hela ur ett annat perspektiv. Det handlar om att jag vill förbättra för andra människor på grund av att andra människor vinner på det. Konkurrens är egentligen till för att någon ska slå ut alla andra och sedan skapa sig ett privat monopol. Detta tänkande är centrum av det nyliberala paradigmet.

      Min poäng är att vi kan faktiskt göra förbättringar som är bra för andra. Det görs inte på grund av konkurrens utan på grund av viljan att göra bra för andra.

      Ta bara utvecklingen av olika program på internet och informationskanaler. Runt om i världen finns det tusentals personer som vill göra det bättre för andra. Helt utan kostnad och önskan om personlig vinning arbetar de med att förbättra för andra människor på internet. Samma tänkande har jag när jag hjälper andra människor, exempelvis min egen granne.

      Både privata och statliga monpol skapar dålig kvalitet och oeffektivisering. Konkurrens skapar inte heller effektivisering. Ta bara friskolemarknaden. Där är det inte effektivare.

      Hundratals miljoner sossar i Oskarshamn? Vi kan se att marknaden inte kan finna lösningar. Ta bara hela gummiindustrin. I dag finns det hjul som behöver minimalt med gummi på sig men gummiindustrin och den marknaden bryr sig inte om det. Orsaken är att konkurrensen mellan företagen förhindrar att någon av dem satsar tid och resurser på att förbättra det och få ut det på marknaden.

      Det ingår i grundkursen i nationalekonomi. Har du läst den kursen? Jag har gjort det med gott resultat.

      Radera
    2. Konkurrens är fundamental i en marknadsekonomi.

      Eftersom du inte verkar tro på marknadsekonomin (du är socialist) så har du en annan syn.
      En helt traditionell socialistisk syn, inget nytt alls. Ingen förnyelse alls.

      Du tror att allt är gott bara det drivs och utförs av det offentliga, så är det givetvis inte vilket historien visat. Det behövs konkurrens, därför är det bra med en kombination av offentliga och privata utförare.

      ***************************************
      Det som däremot är viktigt och A och O är att börja utvärdera verksamheter oavsett utföraren.
      Varför detta inte gjorts är ett tecken på den blindhet som politiker har.
      ***************************************

      Ja, du kan se vilket skräckexempel t.ex dina partikolleger i Oskarshamn utgör vad gäller missbruk av kommunala skattemedel, du kan hitta andra alliansstyrda kommuner med liknande problem. Bara för att något betalas med skatter är det inte välfärd och inte effektivt utnyttjade medel.

      Med ditt resonemang verkar du ha missat rätt mycket men jag tror inte du är dum, därför är det nog snarare så att du pga din politiska skolning väljer att presentera världen ur en "något" snedvriden vinkling.

      Radera
    3. Jag rekommenderar varmt att du läser grundkursen i nationalekonomi. Den får en verkligen att få en förståelse för hur marknadsekonomin fungerar men också vilka mekanismer som finns som kan skapa marknadsmonopol. Detta får man lära sig på denna grundkurs. Ansökningstiden till universitetet har inte gått ut än Jonny så du hinner.

      Jag tror på marknadsekonomin MEN jag tror också det finns andra sätt att arbeta på. Speciellt när det handlar om människor såsom skola, vård och omsorg.

      Det finns ingen forskning som klart kan visa på att det privata och införandet av välfärdsmarknadsmodellen har förbättrat kvaliteten. Det forskningen landar i är att det kvittar vilket.

      Jag förhåller mig till den och reflekterar utifrån denna.

      Det som har framgått klart och tydligt när du debatterar Jonny är din syn på omvärlden och socialdemokratin. Den är definitivt ideologiskt grundad. Du verkar ligga nyliberalismen nära utifrån ditt sätt att argumentera och föra fram "bevis". Det betyder att du är politiker Jonny. Även om du kanske inte är medlem i ett parti så genomsyrar alla dina kommentarer politisk linje.

      I och med att du är politiker Jonny vill jag att du presenterar dig med efternamn också samt eventuell hemsida/blogg om du har det. Detta för att andra som läser denna sida ska ha möjlighet att debattera med dig på andra fora.

      Jag är stolt socialdemokrat. Den synen jag har på världen är att vi ska göra det bästa för varandra och ingen ska förlora. Om du anser att det är fel får du stå för.

      Radera
    4. Tack, men jag har studerat länge nog så att det räcker.

      Nej, du tror inte på marknadsekonomin, det visar du tydligt i ditt resonemang. Den marknadsekonomin du är rädd för är den som gett och ger oss vårt gemensamma välstånd.

      För dig är vem som är utförare det centrala, inte vad som utförs och vilken kvalitet det som utförs har.

      Statliga monopol brukar inte vara kända för att ge bäst valuta för pengarna.

      Jag själv är demokrat. Inget annat än demokrat. Liberal marknadsekonomi med stark stat som har välfärdskontrakt med sina medborgare ger bäst demokrati.

      Socialism, nazism, kommunism, fascism och religiös fundamentalism är misslyckade ideologier och mycket sämre sätt att organisera samhällen på.

      Radera
  3. Vill dock tacka dig Jonny för att du besöker min sida så ofta. Det höjer besöksstatistiken = ) samt även hjälper mig som debattör, även om det sista är kanske något du inte tror på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag hoppas att diskussion leder till något för alla, då är det en bra diskussion.

      Tyvärr tycker många av dina kolleger inte om att få kritik utan vill helst gömma sig i ett skal och sprida ren propaganda och bara tillåta de som stryker medhårs.

      Radera
  4. Tror inte man ska ha en övertro till kapitalism och marknadsekonomi som t.ex. M har. Kapitalismen är utan tvekan det absolut mest effektiva sättet att producera varor och tjänster på en helt öppen och konkurrensutsatt marknad. Emellertid är så inte fallet vad gäller vård, utbildning och omsorg där detta bör drivas i statlig regi. Problemet med Sverige är att politikerna underlåtit att effektivisera bort onödig byråkrati som t.ex. Landstingen vilket gett privatiseringsivrarna vatten på sin kvarn och lett fram till dagens kaos.

    SvaraRadera