fredag 22 mars 2013

Ny politik för barnens framtid

Varje år är det 13 000 ungdomar, av en årskull på 110 000, som lämnar skolan och hamnar i utanförskapet. Ett utanförskap som kan bli livslångt och kosta den enskilde dennes hälsa och framtidsmöjligheter. Samhällskostnaden ligger på 100 miljoner kronor för en person i 40-årsåldern som hamnade snett. Det är stora kostnader som politikerna måste se i sin helhet och inte bara stirra på nästa års budget. För görs detta är det lätt att tänka annorlunda i dag och göra viktiga investeringar i barnen. Krav på politiker måste ställas för att de ska tänka i dessa nya banor. För vem vill att sitt eget barn ska vara en av dessa 13 000?

Sverige försöker slå sig på bröstet att vi är ett land som sätter barnen i centrum. Sverige får höga betyg i bedömningen när det handlar om hur barnvänligt olika länder är men det behövs göras mycket mer för att vi verkligen SKA vara ett sådant land.

Ett mått på hur barnvänligt Sverige är handlar om hur många barn som hamnar i utanförskap och barn som får sina möjligheter försämrade. Det handlar om 13 000 barn i varje årskull som går ur gymnasiet och blir en del av utanförskapet. Barn som får problem i hela sina liv om inte insatser görs för att stötta och hjälpa tidigt. Tyvärr har här inte hänt ett endaste dugg.

En mycket viktig sak att göra är att förbättra barnens/ungdomarnas möjligheter att hänga med i skolan. Det finns de som hamnar i utanförskap men om de hade blivit hjälpta i skolan hade de fått en helt annan framtid. Här måste samhället gå in och ta sitt ansvar för alla barn och ungdomar. Vi kan inte överlämna ansvaret på föräldrarna och barnen. Det har gjorts allt för länge och det gör att problemen fortsätter.

Ett sådant ansvar som samhället ska ta är att se till att de barnen/ungdomarna som har behov ska kunna ha möjlighet att få tillgång till gratis glasögon och snabb tillgång till hörselapparater, utan kostnader. 

Glasögon ses som något som den enskilde och dennes familj själv ska lösa. Vi vet om att de barn som har problem med synen och inte får tillgång till glasögon kommer inte att följa med i skolan på det sättet som de borde göra. Barnen väljer andra strategier och sakta men säkert hamnar i miljöer som inte är bra för dem och deras framtid. De riskerar att hamna i utanförskap. Samma sak med att inte få tillgång till hörselapparater.

Går det inte att se tavlan/tv/duk eller kan inte läsa ordentligt på grund av att man saknar glasögon eller inte kan höra ordentligt skapar det problem. I det stora hela, både för samhället och individen, är investeringen i glasögon och hörselapparater något som är rätt att göra och är inte så stora i kronor räknat jämfört med vad kostnaden är för ett liv i utanförskap och förlorade möjligheter.

Vi socialdemokrater måste tänka på ett nytt sätt här. Familjer ska inte gå till socialen och be på sina bara knän om att få pengar till att köpa glasögon till sina barn. Glasögon ska vara gratis för de barn och ungdomar som har behovet av detta. Vi sviker annars dessa barn och deras framtid. Det vi måste se är att vi investerar i dessa barns och ungdomars framtid.

Det går inte att hålla på att vela över vem som ska ha ansvaret för att barn får hörselapparater. Det är ett negativt tänkande där värnandet om den egna budgeten blir överordnat vad som är bra för den enskilde. Ett budgetstirrande som helt saknar förståelse för helheten. Det måste bli ett slut på detta. Detta pinpongandet skadar barnen och deras framtid. Landstingen/regionerna ska ha ansvaret och det ska vara helt grattis. Inte ens en avgift ska tas ut för besök och liknande i samband med hörselprovstagning med mera. Punkt slut

Vi måste sluta se glasögon och höreselapparater till barn och ungdomar som en kostnad. Vi måste se detta som en samhällsinvestering i barnens/ungdomarnas välfärd och framtid. Det är en billig investering som ger mångfalt tillbaka på varje krona. Det handlar om minskade kostnader för utanförskapet samtidigt som det blir ökade intäkter i form av produktivitet och skatter. För barnet/ungdomen blir grattis glasögon och att man får sin hörselapparat utan problem en investering som öppnar upp livets alla möjligheter och dörrar. De kan skapa sin egen framtid utan att vara begränsade och leva ett gott liv.

Jag tänker inte svika dessa barn. Tänker du?

Vården för de svårast sjuka barnen är hotad skriver Morgan Johansson. Martin Moberg skriver om "Vi- och dem-samhället". Bo Bernhardsson skriver om hellre lön än lån.

2 kommentarer:

  1. Om arbetslösheten är 25% måste det ju då bli mer än 25-tusen.
    vad räknar du som utanförskap?

    SvaraRadera
  2. Jag räknar i en årskull. 10 årskuller innebär 130 000 unga i utanförskap.

    SvaraRadera