tisdag 5 mars 2013

Vi måste knäcka det nya fula klassamhället

I det svenska samhället ökar klassklyftorna allt mer. Sedan 1999 och fram till i dag har detta accelererat. Speciellt efter alliansens tillträde har detta ökat. Den rikaste tiondelen har ryckt ifrån rejält jämfört med de andra grupperna, speciellt den tiondelen med minst inkomster. Klassklyftorna har byggts in i alla delar av vårt samhälle. Ja, till och med i förskolan och skolan. Det är en förändring som den nuvarande regeringen förstärker medvetet. Vi måste nu knäcka det nya fula klassamhället som har växt fram. Nu får det vara nog.

Jag hatar klassamhället. Allt detta prat om att vissa är mer begåvade än andra, att vissa verkar ha en rätt att tjäna oerhört mer än andra, att den som tjänar mycket anser sig ha rätt att få mer och bestämma mer, framväxten av tron på att experterna vet bäst, att vissa är förmer än andra med mera sliter sönder Sverige. Vi ser det runt omkring oss. Hur vi alla försöker att framstå oss själva som vinnare och jämför oss med de som har det bäst. Samtidigt är det alla vi som är förlorare i dagens samhälle. Vi är fast i ett samhälle som stänger dörrarna för oss, dörrar som bara är öppna för de som har resurser av olika slag. En och annan står öppen för oss men de flesta är stängda.

Är det ett sådant här samhälle som vi vill ha? Där vi gör skillnad på folk och folk? Där vi ser ned på andra och med lustfyllda blickar tittar på överklassen och önskar att vi också hade varit där?

Jag har studerat dagens samhälle noga. Om jag hade varit barn i dag hade min framtid inte sett bra ut. Jag hade inte fått de chanser i livet som jag har fått och som har gjort att jag har tagit högskoleexamen, att jag har gjort en klassresa, fått de jobben som jag har jobbat med och jobbar med i dag samt att jag är ordförande för Ystads Arbetarekommun och aktiv kommunpolitiker. 

Många av de dörrar som fanns öppna för mig är nu stängda för de som växer upp nu. Min framtid om jag hade varit barn i dag hade varit begränsad. Möjligheten till att göra en klassresa är i det närmsta borta i dag. Den finns för dem som anses vara begåvade men kommer barnen ifrån arbetarklassen/stora delar av medelklassen har barnen mycket svårare att lyckas i skolan med alla de begränsningar som regeringen Fredrik Reinfeldt har infört.

Jag tycker inte om det samhälle som har vuxit fram. Vi socialdemokrater kan inte svära oss fria helt ifrån utvecklingen då vi styrde i början av 1990-talet samt tidigare har bedrivit en politik där det var tänkt att marknaden skulle ge oss guld och gröna skogar. Programmet Lönesänkarna visade med tydlighet att det behövs ett nytt tänkande i samhället.

Vi socialdemokrater av i dag måste bryta sönder detta nya klassamhälle som vuxit fram. Vi måste skapa nya möjligheter för alla människor men speciellt för alla våra barn och ungdomar. Varje år tappar det svenska samhället bort över 13 000 ungdomar, av 110 000 elever i en avgångsklass, ut i utanförskapet som underklassen innebär. Dessa människor får aldrig chansen och kommer att få ett liv som är mycket stort till enorma kostnader för samhället och för den enskilde. En person som hamnar här har kostat samhället 100 miljoner kronor när denna är 40 år. För personen ifråga handlar det om ett liv med stora individuella kostnader, inte bara i pengar utan framför allt i mänskligt lidande.

Vi socialdemokrater måste bygga ett nytt samhälle som möjliggör klassresor och som fångar upp alla barn och ungdomar. För att lyckas med det måste vi börja i förskolan och skolan. Det är här som klassresan börjar. Vi måste få mindre grupper/klasser, fler pedagoger, bygga upp ordentliga resurser som kan hjälpa och stödja, motivera och ta ansvar för att alla lyckas, se till att strama upp etablerande av friskolor (förskolor och skolor) samt se över hela systemet med att välja förskola och skola. Dagens system förstärker klassklyftorna och det klassamhälle som växer fram. Det är de resursstarka som väljer och väljer bort. De får ett försprång medan alla andra hamnar långt efter.

Jag klandrar inga föräldrar för detta. Föräldrar vill sitt barns bästa. Föräldrar vill att barnen ska gå i de bästa förskolorna och skolorna efter som de vet om att det ger en bra start i livet. Problemet är att dagens skolmarknad har skapat A-, B- och C-skolor. En viss del av barnen hamnar på dessa A-skolor. Alla de andra hamnar på de andra skolorna. Därmed får dessa en sämre start i livet och klassklyftorna cementeras. Det är helt orimligt att ansvaret för hur barnens framtid kommer att bli läggs på föräldrarna.

Problemet är det system som har skapats i dagens Sverige och som förstärker klassklyftorna. Klassresan har omöjliggjorts. Politiker från alliansen förstärker detta och anser att det är helt rätt. Vi människor blir fångar i samhället och i de system som egentligen skulle frigöra oss alla och vår fulla potential. System som skulle se till så att kommande generationer fick det allt bättre. Så är det inte längre. Det är helt oacceptabelt.

Nu får det vara nog!

Ola Möller om att Morgan Johansson nomineras till VU. Jämlihetsanden skriver om mångfald och jämställdhet mot enfald. Röda berget om Malmökommissionens rapport som berör hela Sverige. Martin Moberg om slutsatser utifrån kommissionens rapport. Christian Norlin om hur en friskola gick i konkurs och plockade ut miljoner.  Tord Oscarsson om väljarbarometern från United Minds.  Den psykiska ohälsan kostar samhället 70 miljarder kronor om året, något som regeringen bär ansvar för. Partikongressen för S med en felaktig slutsats. Om vårdkrisen i Stockholm. Om en arbetsmarknad där folk inte får tillsvidareanställning. 

13 kommentarer:

  1. Ja, jag tycker att vi bör sträva efter ett samhälle där varje individ ses som en unik resurs från första till sista andetag, och då menar jag alla människor. Det får inte vara som idag där folk sorteras in i olika fållor beroende på hur mycket man kan producera och tillföra vinster till andras fickor. Att jag hävdar att vi slutat se varandra som kännande och unika människor betraktas förmodligen av somliga som rent nonsens och flumsnack, men det är vad jag ser varje dag när jag slår upp tidningen och den verklighet i Fas3 jag personligen upplever.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi måste investera i varandra. Då växer alla och samhället blir bättre.

      Radera
  2. Göran Persson sa att "svenska folket kommer att bli förbannade när de förstår vad vi gjort" (då pensionssystemet gjordes om). Nu gäller det att ge skulden till borgarbrackorna och jag tror vi har media med oss :D

    SvaraRadera
  3. På tal om den psykiska ohälsan får jag när jag läser länken intrycket av att den hänger samman med våra höga lönekrav och det medföljande prestationskraven.

    Det är möjligt att detta är något regeringen bär ansvaret för men då undrar jag verkligen vad S alternativ är. Självklart kan vi minska stressen i arbetslivet om vi accepterar lägre löner och låter fler dela på arbetsuppgifterna men är detta verkligen S alternativ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte vårt alternativ. Vi vill satsa på att det skapas fler jobb inom yrken där lönerna är högre men även inom helt nya branscher med framtiden för sig.

      Radera
  4. Så då står du inte bakom det som Ibbe säger på Dagens Arena? "Arbetarrörelsen ska inte moralisera över föräldrarnas val" http://www.dagensarena.se/innehall/baylan-arbetarrorelsen-ska-inte-moralisera-over-foraldrarnas-val/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag moraliserar inte över de val som föräldrarna gör. Däremot moraliserar jag över systemet som har skapats som försätter i föräldrarna i situationen av att om det inte går bra är det deras fel.

      Radera
  5. Till Bengt Fredriksson: jag tror tvärtom, vi har börjat se oss som unika människor, inte som i första hand en liten del av ett stort kollektiv. Detta medför att varje människa blir bedömd på just sina meriter. Det handlar inte bara om skapa någons vinst, det handlar mer om att motivera någon annans utgift.

    För ca 40 år sedan när jag sommarjobbade med att sortera post så fanns det fortfarande plats i arbetslivet för dem som inte bidrog med så mycket men något nytta kunde de alltid göra. Dessa arbetsuppgifter finns inte kvar och därför finns det heller inte plats för alla i arbetslivet längre.

    Det är en utveckling som pågått länge och det är många som gjort olika prioriteringar som lett till detta resultat.

    SvaraRadera
  6. Jag tycker om det samhälle vi har, det har sina brister som alltid och kommer aldrig att bli perfekt, men det är bättre nu än för 50 år sedan. Det är bättre nu än det var för 10 år sedan.

    Jag gjorde en "klassresa" och skulle inte haft några problem att göra samma "klassresa" idag.

    A-skolor är bra, B-skolor ska stödjas att bli A-skolor och C skolor ska läggas ned.

    A-lärare är bra, B-lärare ska stödjas att bli A-lärare och C-lärare ska avskedas.

    Jobbskatteavdraget har gett oss som arbetar en rejäl inkomststärkning i plånboken utan att det kostar vår arbetsgivare ett öre. En historiskt sett rätt unik förbättring.

    Vi är alla födda olika, vi är olika från första celldelningen (med undantag för enäggstvillingar)). En del har vissa talanger och färdigheter, andra har andra. Dessa olikheter ska vi vara glada för. De ger vårt samhälle styrka.

    Jag vet att det ur socialistisk synpunkt är som att svära i kyrkan men sådan är verkligheten.

    Alla skall givetvis ges samma möjligheter, samma rättigheter och skyldigheter, men att tro att alla kan studera på högskolenivå är att inte ta in verkligheten, där behöver ditt parti tänka om.

    Vi behöver åter ha ett samhälle där det finns plats för arbetstillfällen som inte kräver universitet, annars kommer vi att cementera fast en massarbetslöshet kring 10% för all framtid och troligen kommer den att öka än mer i framtiden.

    RUT har öppnat upp för många och gett dem ett vitt jobb, tagit dem ur arbetslöshet och ger nu ett nationalekonomiskt plus i statskassan om man vågar ta med de inkomster som RUT ger, något som du och ditt parti inte vill eftersom ni sitter fast i er ideologiska återvändsgränd och inte kan backa ur den.


    Du skriver "Allt detta prat om att vissa är mer begåvade än andra, att vissa verkar ha en rätt att tjäna oerhört mer än andra,"

    Du verkar vilja blunda för verkligheten som sagt. Acceptera att vi har olika förmågor istället, jag vet att det är svårt för socialister men försök !

    Vi är inte den grå massa som du vill, en lättstyrd grå smet som kan styras av ditt politiska prästerskap som alltid tror att ni vet bäst vad som är bra för oss andra.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem pratar om en grå massa?

      Jag har arbetat som gymnasielärare i fyra år. Jag har undervisat många elever och har aldrig träffat på en elev som inte har kunnat utvecklas. Det har inte varit några problem att utveckla deras begåvningar så att de dessa har slagit ut i fullt blom. Vissa har behövt lite mer tid och stöd men har sedan blommat ut. Jag vet därmed att alla går att föra vidare. Med tanken om att vissa är mer begåvade än andra missar samhället otroligt många begåvningar.

      Radera
  7. Du är verkligen sjukt bra! Heja Roger! Ja, för det är bara sossarna (här och i Europa) som kan förhindra att fascismen kommer tillbaka. Men hittills så är väl det enda förslaget som sossarna har kommit med gratis förskola från 2 år...

    Varför pratar inte partiet om rättvisa? - och frihet! För Allianzens frihet innebär ju bara att samhällets skyddsnät ersätts med familjens (se onådiga luntan). Den som inte kan arbeta måste också äta. Frågan är bara vem som ska betala... Är det rättvist att hela denna kostnad ska vältras över på familjen? Och hur mycket frihet innebär det att vara beroende av familjens nåd och nycker?

    SvaraRadera
  8. Jag bugar och bockar för berömmet. Vi måste arbeta hårt för att knäcka klassamhället. Vi socialdemokrater har ett stort ansvar för att det sker. Du har helt rätt i din analys. Välfärden ersätts av att individen ska själv ta ansvar och att familjen har blivit det nya skyddsnätet.

    SvaraRadera