lördag 6 april 2013

Vad är det för parti som lämnar Göteborg? Del 1

Jag sitter just nu på tåget hem till Ystad. Jag är tillbaka i Skåneland och ska försöka ge mig på en första reflektion över partikongressen men framför allt vad det är för ett socialdemokratiskt parti som lämnar Göteborg i morgon söndag. Så vad är det för parti som lämnar i morgon.

Jag har använt timmarna sedan jag lämnade Göteborg och partikongressen till att landa och inleda en aktiv reflektion över tiden som jag har spenderat på kongressen, det jag har lyssnat in, pratat med människor samt observerat partikamraterna från hela landet. I denna bloggpost inleder jag detta.

Det första jag kommer att tänka på är att socialdemokraterna nu har fått tillbaka kamplusten. Det finns en ilska över hur samhället har utvecklat sig där människor far illa, där klassklyftorna ökar och där vi alla glider allt mer i sär. Ett samhälle där massarbetslösheten breder ut sig och Sverige hamnar efter andra länder.

Jag kunde se runt omkring mig socialdemokrater i alla åldrar som vill ta fighten och som är innerligt trötta på att sitta i opposition. Det jag dock upplevde som var tröttsammast var att partiet under alldeles för lång tid har iklätt sig själv i säck, aska och späkat sig som bara den. Medlemmarna är innerligt trötta på detta och det gick att se.

Medlemmarna vill ta fighten, vill utmana och visa att socialdemokraterna är framtidens parti. Det var ett tema som gick att se i det partiprogram som antogs, i alla de motioner som diskuterades samt i allt som bifölls av partikongressen.

Just denna kämparglöd fanns i alla inlägg och tal. Det fanns också i de samtal som man gjorde med kongressledamöter och andra partimedlemmar. Människor är sugna att nu bygga en hållbar och framtidsinriktad politik.

Jag har läst funderingar från media rörande längden på partikongressen. Det har skrattats åt det och med en överlägsen attityd fört fram att så kunde minsann ett parti som hade regeringsställning innan göra men är man i opposition krävs annat. Det här tillhör det förgångna.

Till skillnad från moderaterna, Folkpartiet, kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet med flera så bränner S inte av det hela på 2-3 dagar. Det hade inte gått. Till denna kongress hade över 1900 motioner inkommit. Jag har lyssnat på många av områdena och den debatt- och kamplust detta har uppvisat gör att det är helt rätt att ha partikongress i dagarna fem. Vi är inte toppstyrt som låter toppen diktera politiken och så får de närvarande bara godkänna detta. Istället är socialdemokraterna ett folkrörelseparti som bygger på medlemmarnas idéer och delaktighet. Det är medlemmarna som avgör.

Den här kamplusten upplevdes på plats. Jag vet inte riktigt hur det ser ut i tv-rutan och hur mycket av den energi som har funnits har kunnat förmedlas ut då jag inte har följt det via detta medium. Jag hoppas att det har kommit ut men jag ska göra vad jag kan för att inte bara förmedla detta vidare utan också visa den kamplust som vi alla bär med oss.

Det är ett parti som nu reser sig upp och borstar av dammet. Som säger att nu får det vara nog och som tar fighten. Det var ett genomgående tema, speciellt efter Stefan Löfvéns linjetal. Det blir viktigt att alla kongressledamöter nu bär detta med sig till sina distrikt och ger sig ut till alla arbetarekommunerna med denna energi och budskap.

Nytt VU och deras första möte. Extra månader till föräldrarna gång. Jan Andersson om en kongress som bäddar för valseger. Johan Westerholm i en analys av valet av ledamöter i VU.

2 kommentarer:

  1. Det blev kompromissernas kongress.
    S har tagit fram vad man vill nå
    men lite om hur det skall gå till.
    Hur skall tex jobb skapas?
    Hur skall företagen fås att ta emot
    ännu fler praktikanter?
    Hur skall man hitta lärare till alla
    de nya gymnasieeleverna?/J.
    Och så till en fråga som jag inte
    hört nåt om: Invandringen.
    Det tackar säker SD för.

    SvaraRadera
  2. Invandringen togs upp men där var man konkret. Det läggs in i alla områden. Inget specifikt område då det är viktigt att vi finner lösningar för alla. Så fort man bryter ut en viss grupp och ska skapa en viss politik för dem blir det fel.

    SvaraRadera