fredag 17 maj 2013

Arbetsmarknad med nya krav

I dag lever vi i en värld där allt snurrar allt snabbare. Förändringar kan både ta lång tid att ske men också blixtsnabbt. Globaliseringen ställer i dag helt andra krav än vad den gjorde för 100, 30 eller 5 år sedan. För varje år ökar kraven på arbetsmarknaden. Det ställer stora krav på att samhället är med aktivt i denna utveckling men också alla oss människor. För att klara av detta behöver skolan egentligen reformeras i grunden. LO:s förslag om att stärka yrkesprogrammens attraktivitet är ett steg i denna riktning.

Jag tror att det är många ungdomar som har fått höra från sina föräldrar och äldre släktingar att när de var unga hade de minsann jobb direkt när de gick ur skolan. Det räckte att gå i grundskolan och om man var skoltrött gick det att få ett arbete istället. Många unga präglas av detta och får därmed en felaktig bild av hur arbetsmarknaden fungerar. Det som gällde för 16 år sedan eller 50 år sedan gäller definitivt inte i dag.

I år anser arbetsgivarna att gymnasiekompetens är den lägsta nivån som behövs för att kunna få ett arbete. Ett slutbetyg i gymnasiet är en kvalitetsstämpel som visar på att eleverna fullföljer ett uppdrag, utvecklar sin förmåga att analysera, ta eget ansvar, lösa uppgifter samt ta eget initiativ, ta till sig och bearbeta stor mängd information samt att man är produktiv.

Det här är något som de som är etablerade på arbetsmarknaden inte tänker på. Framför allt en hel del ledare inom gymnasieskolan inte tänker på eller ens är medveten om. Många skolpolitiker är det inte, vare sig på lokal- eller riksnivå. Detta ställer helt andra krav som dagens gymnasieskola inte klarar av.

Det är därmed bra att LO nu sätter ned foten och vill se att yrkesprogrammen uppgraderas och blir modern, mer i tid med hur samhället utvecklas och vilken väg som den är på väg in i.

LO vill se fyra utvecklingspunkter genomföras. Det handlar om att ge alla yrkesprogrammen ska ge högskolebehörighet, att utbildningsformer och stöd ska utvecklas för att förhindra avhopp, att branscherna får större inflytande över yrkesutbildningarnas innehåll, kvalitet och storleken för att anpassa detta efter hur arbetsmarknaden ser ut och att det behövs en starkare koppling mellan utbildningen och arbetsmarknaden.

Det här går tvärtemot Jan Björklunds och alliansens syn på skolan. I den skolan ska det delas in, begränsas och vissa ses som bättre än andra. Det är nu färre som söker till yrkesprogrammen. Detta trots att yrkesutbildning är den bästa vägen till att få ett arbete eller starta ett eget företag. Det är som att alliansen ser ned på dessa yrken och om de ska finnas så ska det delas ut bidrag till företagen.

Dagens arbetsmarknad ställer helt andra krav på människor än den gjorde för 16 eller 50 år sedan. Det gör också att skolan måste utvecklas och det som lärs ut till eleverna behöver också förändras. Alla program behöver ge högskolebehörighet. Det är en kvalitetsstämpel samtidigt som det ger ungdomarna nya utvecklingsmöjligheter i framtiden. LO:s inlägg i debatten visar, tillsammans med socialdemokraternas förslag på utbildningsområdet, att det är arbetarerörelsen som driver skol- och utbildningsfrågor och dess framtid i Sverige.

Martin Moberg skriver om det exkluderande samhället. Göran Johansson tar upp att kunna tillgodose efterfrågan av kvalificerad yrkeskompetens. Anna Vikström lyfter upp att friskolorna måste ta ansvar för elevernas skolgång. John Andersson skriver om att regeringen vill tvinga psykiskt sjuka tillbaka till arbetet. Johan Westerholm om den siste kapitalisten. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar