lördag 15 juni 2013

Byns fotboll räddas - slår mot Sd:s världsbild

Fem kilometer norr om Simrishamn ligger där en by och fiskeläge som heter Baskemölla. Byn har anor tillbaka till stenåldern. I dag bor här bor i dag cirka 230 stycken människor. Fritidshusen dominerar. Byn ligger i Simrishamns kommun. En kommun med minskat befolkningsunderlag och en allt högre ålder på befolkningen. Förutom fiske har fotbollen varit något som gett liv till byn. I vintras hotades hela denna verksamhet men nu blomstrar den upp igen. Tack vare något som kullkastar Sverigedemokraternas världsbild.

I vintras var det tio spelare som lämnade Baskemöllas IF. Krisen stod för dörren. Det talades om att lägga ned fotbollen. Två personer tyckte att det var för tidigt att ge upp och kastade sig in med full energi för att rädda klubben. I dag sjuder det av liv i klubben. Även om laget ligger sist i division sju med endast en poäng anses det vara ett steg på vägen. Klubben lever och det är bland annat tack vare tretton flyktingar från Afghanistan som spelar fotboll i klubben.

Baskemölla IF riskerade att gå samma öde som andra byar har gjort på Österlen där de har tappat sina fotbollslag. En befolkningsmängd som krymper och där fotbollen inte längre är den samlade punkten i byn, då vårt samhälle förändras med andra strukturer som blir dominerande riskerade, har gjort att vissa fotbollslag lagt ned eller slagit sig samman med andra klubbar.

Det här är inget som är unikt då det sker runt om i Sverige men det är synd att det sker. En by utan en naturlig samlingspunkt som ett fotbolls lag är tappar en del av sin identitet och sammanhållning. Baskemölla riskerade att tappa sitt lag men tack vare tretton afghanska flyktingbarn/ungdomar kunde inspirationen komma tillbaka. De spelare som var kvar fick nya lagkamrater och laget kunde gå in i seriespelet. Det här är en resa som klubben är stolt över. Därför gläds man över en poäng. Målet för laget under hösten är att ta sin första seger.

I förrgår kunde vi ta del av en rapport från OECD som visade att invandringen är lönsam för ett samhälle. Jag anser att det är fel att mäta hur lönsam en människa är. Det är helt fel att göra. Samhället vinner mycket på att ha sina invånare och vi vinner alla på olika sätt. Om vi ska beräkna hur lönsam en människa är skulle en hel del personer i dagens Sverige bli överraskade att finna att de är olönsamma, trots att de tror tvärtom. Dock är rapporten flera spik i kistan hos Sverigedemokraterna.

Dagens sportreportage i Ystads Allehanda om Branteviks IF visar på ett bättre sätt vad invandrare/flyktingar innebär för positivt till samhället. Här har dessa flyktingbarn varit med och gett en by nytt liv i sin idrottsförening. Något som byn och hela Österlen vinner på både på kort som lång sikt. Det ger vitalitet och framtidstro.

Det här går helt emot Sverigedemokraternas världsbild. De vill ha bort flyktingbarnen och stoppa avtal med Migrationsverket. Sd i vår del av Sverige anser att flyktingar inte bidrar med något. Det här som vi kan läsa om i Ystads Allehanda visar än en gång hur fel Sverigedemokraterna har i sin världsbild. Det är tack vare dessa flyktingar som en idrottsförening kan fortsätta, inte tack vare Sverigedemokraterna.

Jag gläder mig mycket över att Baskemölla IF kan fortsätta att existera. Det är viktigt att det finns lokala idrottsföreningar även i de mindre byarna. De är ett socialt kitt som håller ihop samhället och som ger barn och ungdomar, samt de vuxna som fortsätter, en meningsfull fritid, intryck och nya möjligheter.

Svenska Dagbladet för fram att om fler utlandsfödda anställs så kan exporten öka.

8 kommentarer:

  1. Rapporten slutar med minus 0.57% av BNP. Trots
    att den blandar samman äldre arbetskraftsinvand-
    rare med yngre arbetslösa asylanter och trots att
    den inte skiljer mellan EU-medborgare och andra.
    En studie i Norge visade att varje icke EU-med-
    borgare kostar under sin livstid norska staten
    4.5 mkr. Läs Ekbergs studie!
    Vilka andra "olönsamma" grupper finns? Man brukar nämna pensionärer trots att de under
    många aktiva yrkesår betalat skatt.

    SvaraRadera
  2. Det är i grunden livsfarligt att prata om lönsamma och icke lönsamma. Exempelvis har vi byggnadsarbetare som tvingas sluta med sitt arbete på grund av förslitningsskador när de är 50 år. De tvingas till förtidspension. Innebär det att de är olönsamma då?

    SvaraRadera
  3. Ta exempelvis en svensk ungdom som hamnar på glid, begår kriminella handlingar, tar droger med mera. När den personen är 40 år har den kostat samhället 100 miljoner kronor. Hur ska vi se den personen? Som lönsam eller olönsam? Ska vi kasta ut dessa personer och ha bara kvar "lönsamma" personer? Ta de som är psykiskt sjuka och kan inte arbeta eller de som tillhör LSS och kan inte ha ett lönarbete. Ska de anses vara olönsamma och kastas ut?

    Vad detta handlar om är att Sverige vinner på att ha människor i vårt land, även invandrare. Sverige förlorar inte på det. Det vi ska komma ihåg här är att det som de som arbetar producerar i värde finns inte med i beräkningarna. Görs det går svensk BNP med plus.

    SvaraRadera
  4. Det är besvärjelser och verklighetsflykt att påstå
    att ett politikområde som drar 75 -100 mdr kr varje år
    inte påverkar alla andra politikområden. Ekbergs budskap
    är enkelt: de senaste tjugo årens invandring är en
    börda på folkhushållet därför att invandrarna i så liten
    utsträckning jobbar och betalar skatt. Förvärvsfrekvensen
    i gruppen är idag c:a 55% Välfärden förutsätter att c: 78% är i arbete. Det går inte att komma från dessa sanningar.

    SvaraRadera
  5. Då får man höja förvärvsfrekvensen och skapa möjligheter för att fler i vårt land får arbete. Samtidigt kan man fundera över den konsumtion av offentlig service som denna grupp i så fall gör. Om den inte hade gjort det hade inte vi andra heller fått ta del av denna. Sedan ligger du alldeles för högt i dina siffror. Allt beror på hur man räknar. Räknar du in den produktion som invandrarna som har arbete ger så försvinner minus och det blir plus istället. Enkel matematik. Sedan får man räkna in vad alla konsumerar också och vad det bidrar till BNP och intäkter för andra. Det går inte bara att titta på exempelvis bidrag och stöd. Man måste också räkna på vad dessa pengar används till och vad det betyder för konsumtionen och därmed BNP.

    Det är därmed rätt av socialdemokraterna att prata om att alla ska ha ett arbete och det måste skapas mer arbete i landet. Höjer du förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda så får du en intäktsökning med minst 58 miljarder kronor. Det finns andra ekonomer som har gett sig på detta. Dock är OECD:s uträkning den senaste och kullkastar Ekbergs teorier.

    Jag rekommenderar dig att läsa följande text noga, fokusera speciellt på hur mycket som "invandrarföretag" är med och bidrar till samhället. :http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gront-ljus-till-ullenhag-om-invandringsmyt_6739593.svd

    SvaraRadera
  6. Ekberg lanserar inte teorier. Rapporten är gjord på svensk verklighet. Det är en mycket grundlig
    utredning och den redovisar netto, alltså inkl. invandrares
    inkomster av arbete eller av egna företag osv.
    Även Ullenhag medger att invandringen initialt kostar pengar.
    OECD har räknat på hur det ser ut efter 40 år. Under den
    tiden har invandringen skiftat karaktär och blivit kost-
    sammare. Konstigt att politiker inte kan vara ärliga.
    OECD redovisar vinst endast i basmodellen som inte tar in
    alla kostnader. När OECD gör detta blir det ett minus:
    0.57%

    SvaraRadera
  7. Jag tar till mig all fakta men det borde du också göra. Om du läser artikeln nog så framträder Ekberg där och erkänner att han har bara räknat på kostnad och vissa intäkter just nu. Han tar inte och räknar på de långsiktiga vinsterna, ej heller på företag som invandrare driver, där det finns anställda som betalar i skatt, inte att det betalas in arbetsgivaravgifter med mera. Ekberg medger att hans uträkningar har luckor. Sedan kommer han med en slutsats om att om människor får jobb som blir det mycket bättre. Varför tar du inte upp hans invändningar och kritik mot sin egen uträkning?

    SvaraRadera
  8. Att invandrare från underutvecklade länder med ingen/mycket liten utbildning eller med utbildning som inte efterfrågas blir en samhällsekonomisk belastning behöver man knappast vara nationalekonom för att inse. Det beror absolut inte på att dessa invandrare i allmänhet är ”lata” eller inte kan/vill arbeta och försörja sig själva. Utan anledning är att i ett postindustriellt samhälle som Sverige med en ekonomi som blir alltmer kunskaps- och innovationsdriven, och allt mindre baserad på industriproduktion, kommer en stor andel människor att bli strukturellt överflödiga, både infödda och invandrare. Den tid när man direkt efter grundskola, eller som nyanländ invandrare, direkt kunde börja jobba på fabrik och få en hygglig inkomst är sedan länge sedan förbi och kommer inte tillbaka hur mycket man än önskar sig det.

    Den svenska arbetsmarknadens krav ökar hela tiden och numer är gymnasiekompetens i det närmaste ett grundkrav. Om man då t.ex. tar invandrare med ingen/mycket liten utbildning så måste denna först lära sig att läsa och skriva på sitt eget språk, därefter att läsa och skriva på svenska för att sedan läsa in både grundskola och gymnasium för att kunna vara med om att konkurrera om enklare servicejobb som ändå inte ger speciellt mycket mer i inkomst än att vara bidragsförsörjd. Dessa utsikter skulle ju få även den mest arbetsamme och positive att ge upp! Den tröstlösa tillvaro som väntar denna kategori av invandrare är i stället den som bidragsförsörjda samhällsklienter i permanent utanförskap i någon förort som samhället omhändertar i olika typer av åtgärder, som t.ex. Muhsin i denna artikel: Så krossade det hyggliga Sverige en stolt man

    Det är därför inte enbart ett samhällsekonomiskt problem, utan i minst lika stor utsträckning ett humanitärt och socialt problem. Naturligtvis har man de bästa intentioner med alla ”åtgärder”, ”kurser” och ”praktiker”, men efter bara ett par år har man oftast förvandlat aktiva, kraftfulla människor till passiva samhällsklienter och bidragstagare utan framtidstro. Problemet handlar därför inte om att enbart ”skapa flera jobb”, utan det måste även vara arbeten som man kan få med ingen/mycket liten utbildning och där det inte krävs att man behärskar svenska. Men ersättningen för den typen av lågproduktiva, lågkvalificerade arbeten måste vara låg för att det skall finnas någon efterfrågan samtidigt som det måste löna sig rejält jämnfört med att vara bidragsförsörjd. Den typ av arbetsmarknad, och det samhälle med ökade ekonomiska klyftor som den skapar, är ju absolut inget som socialdemokratin vill ha. Man må ogilla Sd:s och ”nyliberalernas” lösning, men socialdemokratin har ju egentligen inget som helst lösning att erbjuda.

    SvaraRadera