måndag 3 juni 2013

Inget att glädjas åt

I dag presenteras den senaste opinionsundersökningen i Dagens Nyheter, gjord av Ipsos. I den går det att utläsa att alliansen i sin helhet backar, att Sd går mycket svagt framåt, både V och Mp går framåt medan S backar. S+Mp är tillsammans större än de kvarvarande allianspartierna i en framtida riksdag. Nu är det nog en del på den rödgröna sidan som jublar men jag tycker det är inget att glädjas åt eftersom socialdemokraterna backar. Här krävs krafttag.

Jag har tidigare skrivit analyser kring att socialdemokraterna har ett motstånd vid 34-35 procent. Partiet studsar upp mot denna nivå hela tiden men lyckas inte bryta igenom. När partiet varit uppe så backar det igen. Dock är den nedre nivån högre än gången innan men det är mycket svårt att båda bryta igenom och hålla sig kvar på en högre nivå.

Det här är något som partiet måste analysera igenom noga. Det är en sak att partiet slår i "taket" och backar men egentligen borde partiet kunna hålla sig kvar på den högre nivån. Backa skulle partiet kunna undvika. Här behövs funderingar.

Å andra sidan går det att se vad det är som gör att S höjer sig. Det är när partiet är aktiva i media, visar på samhällsproblem och de problem som människor har i sin vardag samt kommer med politiska förslag. Det som behövs är egentligen en sammanhållen ram som socialdemokraterna visar för väljarna om hur allting hänger ihop samt en mycket större aktivitet i media och bland människor.

Det är rätt intressant att se att när vi har varit aktiva i media stiger partiet i opinionen medan när det är tyst/lägre aktivitet blir det tvärtom. Från valet 2006 fram till förra året var det precis tvärtom. När partiet var tyst ökade stödet medan när partiet uttalade sig sjönk stödet. Nu är det tvärtom. Det är en trygghet i sig själv men uthålligheten måste öka.

Det går bakåt för Sverige. Bland annat är över 445 000 personer arbetslösa, motsvarar 8,4 procent (säsongsrensad), ungdomsarbetslösheten ökar allt mer, segregeringen ökar, skolresultaten sjunker, via har ett skolsystem som cementerar segregering och låser in eleverna, ett arbetsliv som har problem med att få nya medarbetare med rätt kompetens, antalet barn i barngrupperna i förskolan och fritids ökar allt mer, sjukvården försämras, antalet unga människor som mår psykiskt dåligt ökar, kollektivtrafiken dras med problem med förseningar och stopp, pensionen har minskat för äldre med mera.

Det är med andra läge för socialdemokraterna att stiga fram och berätta hur vi ska komma åt dessa problem och visa att Sverige kan bättre. Dagens opinionsmätning är inget att glädjas åt om man är socialdemokrat, speciellt inte om ambitionen är att nå ett valresultat kring 40-procent.

Arbetsbladet tycker att man ska göra integrationsministern arbetslös. Peter Johansson skriver om blockfri valrörelse. Martin Moberg tar upp att nu ska Ronneby ha LOV. Tord Oscarsson tar upp mandatfördelningen.

4 kommentarer:

  1. Nä. det är för bedrövligt. :( Men VARFÖR vill inte sossarna föra en socialdemokratisk politik?!? Nu har ni dessutom röstat för den gamla fattigvårdslagstiftningen och återupprättande av spinnhuset. (Socialbidragstagare ska tvingas till arbete: work for welfare...) Varför inte återupprätta regelrätta koncentrationsläger där man kan placera arbetsskygga? Svarta trianglar har jag för mig att de hade...

    SvaraRadera
  2. Det stämmer inte det du skriver. S anser att det ska handla om riktiga arbetsuppgifter som ger värdefull erfarenhet och kunskaper som ökar anställningsbarheten.

    Sedan tycker jag att vi ska anställa de som har socialbidrag, något som vi socialdemokrater i Ystad har lagt som förslag i socialnämnden, så att de får en inkomst, ordentliga arbetsuppgifter, får lov att utvecklas, vara med i ett sammanhang och får lov att vara med och bidra. Det vinner den enskilde och kommunen på i sin helhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm? Jag läste Martin Moberg som deppade för att sossarna hade röstat för en "fas 4" förra veckan...?

      Och som jag har sagt tidigare: om sossarna bestod av såna som du (och Martin Moberg och Högberg)så hade det sett bättre ut för er. Det är för många (typ alla utom vänstern och sverigedemokraterna) som struntar i att bedriva politik utan istället försöker anpassa sig till vad man tror att väljarna tycker. Jag tror att det är ett giganstiskt demokratiskt problem - och det är tyvärr bara sossarna som kan rädda det. För ni är inte ensamma! Det ser ju precis likadant ut i hela Europa. (Italien, Grekland, Ungern, Holland.) Och kanske kommer även vi dit: 1/3 sossar, 1/3 moderater - och 1/3 fascistiska pajaser. Och som Saul Friedländer skriver om 30-talet: "Kommunism och fascism är svaren på liberalismens misslyckande." (Liberalismen misslyckades ju senast 1929 - och nu igen 2008. Men en väldigt viktig skillnad är att de flesta män i Europa inte är krigsskadade som de var då.)

      Radera
  3. Intressant analys du gör. Det får man ta med sig i det vidare arbetet. Tackar för dina fina ord.

    SvaraRadera