lördag 27 juli 2013

On the edge - ska vi verkligen vara där?

I går gick det att läsa i Svenska Dagbladet en ledarartikel som är mycket läsvärd, för en gångs skull. Den sätter fingret på något som är mycket viktigt men som det mycket sällan talas om. När det talas om det så är det ofta hushållens fel när det egentligen handlar om att den svenska politiken inte klarar av att skapa balans i ekonomin. För det som sker gör att hushållen är i en situation av att leva "on the edge".

Vi har alla fått intrummat från Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, samt dess hyllningskörer på borgerliga ledarsidor i tidningarna, att statens finanser är goda. Vi har de bästa statsfinanserna i Europa och det går bra för staten. Det finns dock saker som det inte talas om men som är sanningen. Det är att Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har vältrar över kostnaderna som staten har haft på kommunerna och oss vanliga människor.

Nu är det dock så att alla kostnader som hushållen har fått ska inte den nuvarande regeringen enbart lastas för. Dock har en del nya kostnader skickats exempelvis i form av försämrade sociala skyddsnät vilket gör att hushållen måste skaffa sig privata försäkringar liksom att folk får gå till socialen för att få hjälp. Framför allt har regeringen Reinfelt och Borg inte gjort mycket för att förändra den nyliberala politik som råder i detta land.

Vi som utgör hushållen i Sverige har i dag en stor skuldbörda, närmare 2831 miljarder kronor. En ofattbar summa. Den har ökat på ett år med 122 miljarder kronor. Svenskarna skuldsätter sig allt mer medan Fredrik Reinfeldt och Anders Borg klappar sig för bröstet över statens ekonomi.

Dagens hushåll tvingas att låna pengar för att kunna konsumera i form av köpa hus, köpa husgeråd, bil, resor, kläder med mera. Något som är ohållbart i längden. Dock går det att göra förändringar. Förändringar som krockar med regeringens ambitioner där det talas om amortering, amortering och att när det handlar om att exempelvis köpa en bostad ska 10 procent av priset redan vara täckt. Ingenting sägs egentligen om hur hushållens inkomster ska öka.

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg kör hårt med skattesänkningar. Det är den vägen som ska användas. Problemet med det är att hushållens ekonomi förbättras inte i det långa loppet. En del vill nu protestera och anser att hushållen har fått en månadslön extra i månaden men tittar vi på längre sikt kan vi se att det är egentligen genom höjd lön som hushållen kan få allt högre inkomster, inte en omfördelningen inom den lön man redan har i dag.

I Sverige, men också i resten av väst, drivs en medveten politik som handlar om att arbetsgivare ska få använda en allt större del av sina vinster till att blidka aktieägarna. En allt mindre del ska gå till löntagarna. Fram till 1980-talet var tanken tvärtom. Det gjorde också att vi människor hade råd att köpa våra varor och tjänster kontant. Skulle man sedan göra en större investeringar behövdes inte så stora lön tas på grund av att man hade en inkomst som ökade för varje år. Den egna bufferten var därmed större. Den förändring som skedde har gjort att ekonomin i väst, liksom i Sverige, drivs runt med hjälp av lån till hushållen. Det är med andra ord en låneekonomi vi lever i. Det behövs därmed en ny ekonomi byggd på riktig inkomst och inte lån.

Om vi nu ska få till en förändring krävs det att staten tar över ansvaret för det den har vältrat över på kommunerna och hushållen samt att löntagarna får en allt större del av vinsterna i allt mer höjda löner. På det sättet får vi ned skuldbördan i Sverige och människor har råd att faktiskt köpa det man vill ha med egna riktiga pengar. Staten kan därmed slippa hålla på med att också subventionera branscher med konstgjord andning.

Det här är något som vi socialdemokrater ska diskutera och ta fram en skarp politik för. Vårt mål är att förbättra för hushållen. Här ska fokus ligga istället för att tjafsa om vem som är vänster- eller högersosse.

Martin Moberg om att det inte är så häftigt att betala skatt. Tord Oscarsson skriver om att TCO vill ha 400 000 nya jobb. C G Karlsson om den stora skandalen. Ola Möller skriver om vad det är som folk egentligen är oroliga över. Peter Johansson om att högern vill göra sig själva till martyrer.

2 kommentarer:

  1. Det som är en skuld för en medborgare är en vinst för en privat bank.



    "- Säg att jag går till en bank och vill låna en miljon dollar. Den felaktiga versionen låter så här: Igår satte några kunder in 1,2 miljoner dollar, alltså har banken 1 miljon dollar som den kan låna ut till mig. Så funkar det inte. Det som händer, och jag vet det eftersom jag själv jobbade på bank i fem år, är att banken först bedömer mig som kund och det avgör om de beviljar lånet. Lånet skapas sedan som en tillgång i bankens balansräkning, och i precis samma ögonblick som en skuld i balansräkningen i form av pengar på mitt konto. Ur tomma intet."
    http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/02/05/det-stora-mysteriet-pengar/

    http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/den-blinda-flacken_7463230.svd


    ”hur görs pengar?”
    "Mer än 95 procent av alla pengar skapas i och av privata banker. Pengaskapandet sker när banker beviljar lån."

    "En vanlig uppfattning är att banker tar kunders sparpengar och lånar ut dessa till andra kunder. Det är ett synsätt som härstammar från äldre skolboksmodeller. Så fungerar det inte i den moderna finansvärlden."

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera