söndag 5 januari 2014

Skolan i "Waiting for Superman"

I går satt jag och tittade på tv. Sjuan hade en intressant skoldokumentär om skolorna i USA för ett par år sedan som heter Waiting for Superman. Det var en djuplodande analys av varför skolan inte fungerar och levererar det som den ska göra. Man är definitivt inte nöjd i USA. Innehållet hade kunnat hämtats från de flesta länder i väst, inklusive Sverige. Skolan är grunden för individens möjligheter i livet men också för hur bra ett samhälle ska kunna klara sig i den globala konkurrensen. Ska vi gå och vänta på att Superman kommer och räddar oss eller ska vi själva finna lösningarna.

Waiting for Superman skulle mycket väl kunna handla om den svenska skolan. I USA klarar inte skolan av att leverera det den ska klara av. Elevernas läsförmåga och kunskaper i matematik är låga. Skolan är ett lotteri där vilken skola du hamnar på är avgörande för hur det ska gå för dig i skolan och senare i livet. Byråkratin är utvecklad, liksom tester i absordum. Föräldrarna är oroliga och vill att deras barn ska lyckas. Många barns enda möjlighet till en bra utbildning går via att bli inlottad till de bästa skolorna. Många grundskolor misslyckas år efter år att få allt fler elever att klara av kraven. Istället ligger man kvar på samma nivå eller har minskande resultat. Nu ska sägas att filmen fick ta emot kritik från lärare med flera som ville visa upp en annan bild men det filmen visar är de stora dragen och det som är resultatet. Inte undantagen.

Skolan är den del av samhället som ska ge alla de bästa förutsättningarna så att de kan sedan gå ut i vuxenlivet med en hel värld och möjligheter framför sig. Det handlar om möjligheten att kunna vara på arbetsmarknaden, ha ett arbete och göra en karriär. För samhället handlar det om att kunna klara av den globala konkurrensen, se till att arbetslösheten är låg, att alla människor känner sig som en del av samhället och välfärden, får del av allting och att människor känner trygghet och framtidstro.

I dag är det inte så. Skolan har blivit en institution där barn sorteras in i olika kanaler som sedan stakar ut vilken väg in i framtiden de kommer att få. På gymnasiet får elever som läser yrkesprogrammen inte högskolebehörighet. Orsaken till det beror på en idé om att alla har inte begåvningen att läsa på högskolan. De får fokusera på yrkesutbildningar istället.

Den tanken är härskande inom den borgerliga skolpolitiken men det tänkande tillhörde hur skolan skulle vara för 50 år sedan. Då skulle skolan plocka fram att cirka 20 procent skulle läsa på högskola/universitet för att bli läkare, jurist, med flera akademiska yrken. Nästa 20 procent skulle in i statsapparaten och vara tjänstemän inom stat, kommun och landsting. Resterande 60 procenten skulle in i industrin, hantverk och jordbruksindustrin samt tjänster. Om det är denna väg som den svenska skolan ska gå må tanken vara god men problemet är att verkligheten 2014 ser helt annorlunda ut.

Om Sverige ska klara av den globala konkurrensen handlar det om att allt fler måste utbildas allt mer. Ett lands välstånd handlar inte bara om hur många som arbetar utan också om den lönenivå som de har. Ju högre lön som erbjuds för ett arbete desto mer utbildning måste en anställd ha med sig. Det behövs förändringar och det nu.

1: Det handlar om att alla ungdomar i Sverige ska ha en gymnasieexamen som lägsta nivå och ha behörighet till att läsa på högskola/universitets nivå.
2: Alla ska erbjudas att läsa in gymnasiekompetens. Det behövs med andra ord ett nytt kunskapslyft.
3: Allt fler ska kunna läsa på högskolenivå. Allt fler arbeten kräver att den som ska ha jobbet ska ha läst minst en termin på högskola. I USA beräknas år 2020 123 miljoner jobb kräva minst collegenivå. Bara 50 miljoner personer anses kunna leva upp till det. Samma utveckling ser vi i Sverige.
4: Bygg ut arbetsmarknadsutbildning och yrkesvux rejält. Se också till att yrkesvux blir sökbart i hela landet. Nu har kommunerna vetorätt och kan neka kommuninvånare att läsa på yrkesvux i en annan kommun. I Ystads kommun sätter man stopp för detta trots att utbildningarna i andra kommuner och hos andra utförare leder till arbete. Därmed cementeras arbetslösheten.
5: Återinför 25:4 så att allt fler vuxna ska kunna läsa på högskola. 25:4 avskaffades av alliansen. Det var en regel som innebar att den som var minst 25 år och hade arbetat i minst 4 år kunde få tillgodogöra sig de år den hade arbetat i form av poäng som lades till slutbetygen. Det gav många vuxna möjlighet till att byta karriär eller fördjupa sina kunskaper i det yrke de arbetade inom. Alliansen slog igen den dörren.

Jag kommer att återkomma i senare blogginlägg och fortsätta diskussionen kring hur den svenska skolan ska bli bättre och Sverige vara en kunskapsnation av rang. Jag vill avsluta denna bloggpost med att säga att lärarna i den svenska skolan gör allt de kan men får inte rätt förutsättningar. Förstelärare i all ära men skolan behöver bredare och djupare satsningar än detta. För vi ska fråga oss: Har vi råd att ge Norge, andra länder och utanförskapet det värdefullaste vi har i form av våra ungdomar?

Britta Sethson funderar över hur det ska gå för Sverige som kunskapsnation. Aftonbladet om att socialdemokraterna har tagit sig ur sin kris och blivit regeringsdugligt. Nu handlar nästa steg om att bli reformdugligt. Martin Moberg pratar också om detta. Debattartikel som utgår ifrån nuet men missat att Sverige låg i topp när mätningarna började. vill bli lärare i naturämnen. Behövs fler lärare i NO-ämnen. Martin Moberg om den svenska skolan. Ola Möller om kampen mot ungdomsarbetslösheten och att S på lokalplaner lägger förslag för att få ned denna men moderaterna säger nej.

4 kommentarer:

  1. När jag gick i skolan var det en kunskapsinriktad skola.

    De som gick yrkesinriktad linje fick givetvis inte behörighet till Universitet/högskola, man ställde rätt höga krav... nutidens kravlöshet har lett till att hela skolsystem urvattnats totalt.

    Nu för tiden kan vem som helst utan betyg bli t.ex lärare...

    Människor kan inte stöpas i samma socialistiska form, alla har inte intresse och förutsättningar att klara högre utbildningar.

    Det är ditt socialistiska tänkesätt med avskaffande av betyg, kraftigt reducerade krav och en total brist på ordning och reda i skolmiljön som lett till detta haveri.

    En skattepolitik och bidragspolitik som rensat bort arbeten som kräver lägre utbildning och som föser in människor i livslångt omhändertagande i diverse åtgärder.

    Det är inte heller en fråga om resurser:
    Resurserna har ökat under alliansen och det i sig hjälper inte de strukturella fel som finns i skolan. Se t.ex :
    http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2013/December/En-sak-PISA-inte-handlar-om/


    Nej, du verkar tyvärr inte ha någon lösning att komma med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Reinfeldts Hund7 januari 2014 23:18

      Nu hade du fel igen jonny........

      Skolans förfall härleds enkelt till den borgerliga flumskolan och missuppfattningen att dagens skola är produkten av ett mångårigt socialdemokratiska styre. Det är inte sant. Tvärtom är skolan ett område där de två borgerliga regeringsperioderna sent 1970-tal och tidigt 1990-tal satt stora avtryck. De två läroplaner som styrt den svenska skolan de senaste tre decennierna är produkter av dessa två borgerliga avbrott i det socialdemokratiska regerandet. Lgr 1980 utvecklades under regeringen Fälldin med Britt Mogård (M) i rollen som skolminister och nästa läroplan, Lpo 1994, formulerades under regeringen Bildt med Beatrice Ask (M) som skolminister.

      Detta innebär att jonny slapp den borgerliga flumskolan, fast det hjälpte ju inte riktigt ändå.......

      * Sverige är det enda land i världen där helt skattefinansierade skolor tillåts gå med vinst.

      * I Sverige får vem som helst äga en friskola, ingen tidigare erfarenhet från skolvärlden krävs. (Källa: Skolinspektionen)

      * I Sverige finns mer än 1000 friskolor som till stor del ägs av fyra skolkoncerner: Baggium, John Bauergymnasiet, Kunskapsskolan och Academedia. Tillsammans omsatte de 3,4 miljarder kronor år 2010. (Källa: Skolverket, Bolagsverket)

      Så går det när borgeriet låter sig styras av ideologi in absurdum.......

      Radera
  2. Är du djupt okunnig eller mest ignorant? Normalfördelningskurvan var ett instrument för betygsättningen intill 1996. De elever som fick betygen 1 och 2 fanns då, och finns idag med. Jag är lärare sedan 20 år tillbaka och vet att alla av dem inte har chansen att nå betyget E.
    I rättvisans namn borde vi väl då sänka kraven så de når E?

    Och vad gäller innehållet vet jag att barnen på högstadiet skulle ha problem med den matematik jag räknade på mellanstadiet 1977. Vill du själv mäta dina kunskaper föreslår jag att du testar studentexamen för finska skolan, vilket Merit Wager länkat till. http://meritwager.wordpress.com/2011/03/26/finland-varens-studentskrivningar-2/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte okunnig. Jag är utbildad gymnasielärare i SH och HI och har lärarlegitimation. Jag har undervisat i ett antal år både på grundskolan och gymnasiet. Jag har koll på denna normalfördelningskurvan. Den har förstört för många elever. Den var tänkt att visa upp hur betygen fördelades i hela Sverige men kom att också användas på den enskilda skolan. Visst antal elever skulle därmed ha de olika betygen. Det var därmed hämmande att använda kurvan. Det hände att elever som gick i en studiemotiverande klass fick lägre betyg än de skulle haft om de gått i en annan klass.

      Om systemet är fel vad ska vi då göra? Då måste vi fixa systemet och göra det ordentligt. Har själv räknat den matten och kan hålla med om att nivån då var annan än i dag. Systemet behöver ändras och förbättras. En skolkommission är ett första steg för att uppnå en hållbar förändring byggd på forskning och inte tyckande.

      Radera