söndag 11 januari 2015

En marsch för enighet

Jag sitter nu och tittar på den stora marsch där över en miljon människor beräknas vara med, troligtvis fler, i Paris. Det är en enorm manifestation där Frankrike visar en vilja att enas och sätt frihet, jämlikhet/jämställdhet, solidaritet och alla människors lika värde främst. De värden som vi anser vara grunderna i väl fungerande demokrati och som gör att människor känner trygghet, delaktighet, tar hand om varandra och ingen är utanför. Det är ett svar på den terroristattack som skedde och som lamslog landet under ett par dagar. Förhoppningsvis är detta nu en vändning bort ifrån ett Europa där människor delas upp i vi och dem och slut på hat och våld.

Den franska enighetsmarschen är tänkt att vara en marsch för de värderingar som vi sätter i centrum av en demokrati och inget som den tullar på. Det handlar om frihet, jämlikhet/jämställdhet, solidaritet och alla människors lika värde. I denna marsch går man ihop från olika politiska partier och organisationer, olika religioner och olika länder. Man går tillsammans och blandar sig med varandra. Allt för att visa enighet och att nu måste det bli ett slut på det hat och våld som finns mellan människor.

För våld och hat får inte längre vara det som dominerar och styr. Vi måste bort ifrån en politisk debatt som gör att skarpa skiljelinjer skapar tomrum och avstånd. Vi måste bort ifrån politik och partier som lever och livnär sig på hat mellan människor och har inga problem med att underblåsa detta. Extremistpartier har ingen framtid i Europa. Samtidigt behöver nu EU och dess medlemsländer börja bedriva en ny utrikespolitik som sätter jämbördigt samarbete och fred i centrum. Europa behöver nu utvecklas till en kontinent som andra delar av världen vänder sig till för att se hur demokratin utvecklas och fördjupas samt att här finns ett samhälle som alla är en positiv del av. Det är nu dags att vi tar detta på allvar.

Katrine Marcal skriver om vad terrorister fantiserar om.

1 kommentar:

  1. Detta var ett bra inlägg. Jag vill gärna lägga till några ord som jag hoppas leder till eftertanke. Det fria ordet har varit ofritt i Sverige de senaste decennierna. Även om vi inte har samma sanktioner mot det vi ogillar som de har i exempelvis Saudiarabien, så förbjuder vi gärna det som ogillas på samma sätt som de. Vi har i viss utsträckning gjort politiskt korrekthet till norm och de som bryter mot den politiska korrektheten kan ibland lagföras . Det enda kravet för att vårt rättssystem skall starta är att en tillräckligt högljudd opinion ställs mot den som uttryckt sig oförsiktigt eller provocerande. Men ingen av oss kan vara politiskt korrekt i alla avseenden och därför är vi alla normbrytare. Frågan är bara vilka av oss som skall lagföras. Därför är jag mycket bekymrad över att Dan Park ställs inför rätta för sina konstverk och jag tycker att det är skenheligt av de ministrar som åkte till Paris för att delta i manifestationen för det fri ordet. De vill synas i rätt sammanhang, men de rättar inte till hoten mot det fria ordet i Sverige. Har de inte förstått att så som vi hanterar det fria ordet i Sverige idag är ett hot mot dem själva, det behövs ju bara en kantring i opinion...

    SvaraRadera