torsdag 23 april 2015

Jobbskaparna

I den svenska och internationella debatten lyfts det ofta fram hur viktigt det är att jobbskaparna får det bättre. Genom skattelättnader, lägre arbetsgivaravgifter, uppluckrad arbetsrätt med mera ska jobbskaparna kunna skapa mer arbete. Det handlar om att det är arbetsgivarna som ska få det bättre. Att arbetsgivarna anses vara jobbskapare är en cementerad sanning att ingen ifrågasätter den men låt oss för en stund stanna upp och fundera: Vem är det egentligen som skapar jobben?

Massarbetslösheten har bitit sig fast i Sverige, 7,7 procent och hela EU, 9,8. Runt om på vår kontinent går miljontals människor arbetslösa och vill inget hellre än att jobba. På högersidan vill partierna, oavsett om det är är högerextrema partier som Sverigedemokraterna eller högermittenpartier som Folkpartiet, att arbetsgivarna ska få lättnader. Om de får det kommer jobben att komma som ett brev på posten, än så länge kommer i varje fall brev via posten. Genom att stödja arbetsgivarna på olika sätt kan därmed jobben bli fler.

Det här är en politik som har använts under flera årtionden både i Europa och USA. Det har inte gjort att arbetslösheten på lång sikt sjunkit. Tvärtom. Efter varje djup svacka har den lägsta arbetslösheten legat högre än tidigare. Arbetslösheten biter sig fast på allt högre höjder

Jag vet om att det är utmanande att försöka tänka i andra banor men när det handlar om vem som skapar jobb landar det i ett enkelt svar. Det är nämligen du och jag, vi tillsammans. Vi skapar dem via det vi handlar av varor och tjänster. Ju starkare vår köpkraft är desto mer kan vi handla. Ju mer vi köper desto bättre går det för näringslivet. Ju mer som handlas desto mer säljs. För att kunna möta upp efterfrågan behöver arbetsgivarna anställa. När människor anställs får fler en lön, helst ska det vara en lön som går att leva på. Det gör att fler kan konsumera. Ju fler som kan konsumera desto mer kan säljas. Mer som säljs görs att mer behöver produceras etc.

Vill vi inte köpa på grund av rädsla för arbetslöshet, att vi är arbetslösa, är sjuka, tjänar för dåligt med mera kan inte näringslivet sälja mer, kan inte anställa och rent av måste avskeda eller gå i konkurs. Kan inte näringslivet sälja mer kvittar det vilka lättnader dessa får. Om vi konsumenter inte ser och upplever att vi har det bättre i dag och i framtiden köper vi bara det absolut nödvändigaste. För näringslivets bästa gäller det att stärka konsumenternas köpkraft. Runt om i Sverige finns ett livfullt näringsliv som behöver all hjälp det kan få. Genom att ha konsumenter som kan köpa varor och tjänster stärker vi näringslivet.

Det är dags att vi fokuserar på i debatten och i praktisk politik hur vi ska stärka jobbskaparnas ekonomi som gör att köpkraften ökar. Det gynnar näringslivet och den allmänna sektorn som därmed kan få in mer skatt. Alla blir vinnare. Det handlar med andra om dig och mig, vi tillsammans.

Ny opinionsmätning. Svenskt Näringsliv får tänka om. Ska vi välja framtiden eller gårdagen?

9 kommentarer:

  1. 45% av svensk BNP är export (2013). Är du helt säker på att dessa arbetstillfällen skapas av "du och jag, vi tillsammans" inte av företagen?

    Kan du inte utveckla hur ökad trygghet skulle vara jobbskapande för exporten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du och jag = konsumenter, förr eller senare är det vi konsumenter oavsett var vi bor i världen som köper varor och tjänster. Gör vi inte det går det inte att sälja något.

      Radera
  2. Hur går ditt resonemang ihop med att du och din finansminister vill behålla ränteavdragen som omfördelar köpkraft från de med lägst inkomster till de med högst?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag har förstått det hela rätt vill man just nu inte ändra något för då ändras spelreglerna för alla.

      Radera
  3. Visst skapar vi, "Du och jag, vi tillsammans", (Det blir två om jag räknar rätt) jobb, i framförallt låglöneländer genom vår privata konsumtion. Köpkraften kan öka även om lönerna står still om priserna sjunker.

    Vem är det egentligen som skapar jobb? Jobb kan politiker skapa, frågan är felställd, det finns hur många jobb som helst, men det finns inte hur mycket pengar som helst till löner.

    Pengar till löner skapas genom att vi producerar sådant som andra vill ha. Jobb skapas därför att det är en win-win situation att vi byter arbete med varandra.

    Ska vi skapa fler jobb som inte bidrar till andra länders handelsunderskott så måste vi bli mer självförsörjande. Vi måste helt enkelt börja betala vad svenska löner kostar.

    Det handlar inte om att öka köpkraften utan om att vi ska betala vad vår välfärd kostar om vi nu vill det. Jag tror inte vi vill det. Jag tror inte den Socialdemokratiska välfärdsstaten kan fungera om inte andra är med och betalar för den genom att bidra till vårt handelsöverskott.


    SvaraRadera
  4. Du verkar tro att global handel är någon sorts nollsummespel med vinnare och förlorare, det är grundläggande nationalekonomi att man maximerar produktiviteten med specialisering och att även handel mellan fattiga-rika länder gynnar båda.

    Större självförsörjning skulle vara en katastrof för levnadsstandarden i världen, hela vårt välstånd är baserat på den ökade specialisering som globaliseringen medfört. Glöm inte att vi varit självförsörjande i hela mänsklighetens historia förutom de sista 200 åren. Set tex på hur levnadsstandarden i fattiga länder (Kambodja, Kina etc) ökat sedan den blev en del av den globala handeln.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag pratar om oss konsumenter över hela världen.

      Radera
  5. Sanningen om arbetslösheten

    "Ska arbetslösheten sjunka ytterligare är det utrikes födda som måste få jobb. Bland inrikes födda råder i princip full sysselsättning. Det skriver Nordea i ett marknadsbrev."

    "Enligt Nordea råder i det närmaste full sysselsättning bland inrikes födda. Arbestlösheten i den gruppen var 5,7 procent under årets första kvartal, att jämföra med 5,2 procent 2007.Andelen långtidsarbetslösa var bara 1,4 procent. Sett till sysselsättningsgraden, det vill andelen sysselsatta i relation till befolkningen, är läget än starkare."

    ”Sedan 2008 förklaras i stort sett hela ökningen av antalet sysselsatta i Sverige av utrikes födda”, skriver Nordea. Trots det är arbetslösheten bland utrikes födda fortsatt hög: omkring 16 procent."

    ”Långtidsarbetslösheten bland utrikes födda uppgick till 5,9 procent år 2014. Vill man få ned arbetslösheten ytterligare är det sannolikt denna grupp man framför allt ska inrikta sig på”, skriver Nordea."

    http://www.di.se/artiklar/2015/4/24/nordea-har-ar-det-full-sysselsattning/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svenska arbetsgivare är i behov av fler anställda. Var ska de då komma? Det är så att antalet infödda svenskar i arbetskraften minskar. Då behövs invandringen för att arbetsgivare ska kunna få arbetskraft. Arbetslösheten är högre bland utrikesfödda. En bra sak är därmed att de får arbete.

      Radera