lördag 13 juni 2015

Sverige, vårt älskade land

I grunden är Sverige ett fantastiskt land. När vi säger Sverige fylls vi av stolthet därför att detta namn bär med sig en modern 1900-tals historia av att ha varit ett av Europas fattigaste länder och via satsningar, investeringar, hårt slit och en vilja från svenskarna att göra allt vad de kan för att deras barn och barnbarn ska få det bättre. Tidigare generationer ska kunna tas omhand på bästa sätt. Det här har byggt ett av världens rikaste och bästa länder att leva och bo i utifrån solidaritetstanken och att ha ett jämlikt samhälle. Drömmen om att kunna göra klassresan och bygga ditt eget liv utifrån hårt arbete, din egen talang, göra din plikt och ta ditt ansvar samt ett samhälle som stärker dina möjligheter och tar hand om de anhöriga och vänner som inte har det lika bra och är i behov av hjälp har varit en enorm drivkraft. Det här är Sverige som vi är mycket stolta och glada över. Ett Sverige som vi bär med oss i våra hjärtan och som vi vill att våra barn och barnbarn ska få uppleva.

Tyvärr är denna bild inte längre som den en gång var. Det som nu sker i Sverige är inte det Sverige som vi har läst om och hört våra föräldrar och deras föräldrar prata om. Istället har ett Sverige utvecklats där vi ställs mot varandra, där vissa har fått det mycket bättre, andra sämre, oron sprider sig för hur morgondagen ska bli, oro över välfärden, oro över skolan och om barnen ska få den utbildning de behöver, om det går att leva som äldre med en låg pension.

Ett Sverige där vi slits ut på våra arbetsplatser, där många människor inte får ett nytt arbete eller måste ha mobilen i närheten för att få ett sms eller telefonsamtal om att de kan arbeta i dag, där grupper ställs mot varandra. Ett Sverige där en grupp människor pekas ut som ett problem medan andra glider förbi och tjänar mer pengar än vad var och en av oss kan drömma om utan att betala skatt, eller mycket lite skatt och får en massa bidrag. Ett Sverige som har sakta men säkert vridits tillbaka till hur det var innan då din framtid och liv styrdes av dina föräldrars rykte och inkomst. Där en klick har fått det jättebra medan de flesta av oss kläms mellan olika sköldar.

Det här är ett Sverige som ingen av oss vill ha. Det göder ojämlikheten och egoismen som gör att det är bara vissa som gynnas medan alla vi andra blir långsiktigt förlorare, vilket går att se nu. Det löfte som innan var kärnan i vårt samhälle behöver återupprättas. Löftet ger hopp och skapar möjligheter men det är lätt att glömma plikten och ansvaret. För var och en av oss har en plikt och ett ansvar att vara med och bidra och göra allt vad vi kan för att skapa en bättre framtid för varandra och för sig själv. För genom att göra detta behöver vi inte oroa oss för att hamna i bakvattnet, att bli undanskuffad och inte vara med.

Det är därmed dags för förändring. Ett steg på vägen är förslaget att sänka skatten för våra pensionärer. Det är att ta ansvar för att de ska få det bättre men också en plikt att göra det. De har slitit för att bygga en bättre värld. Då är det helt orimligt att de ska få betala mer i skatt än oss andra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar