torsdag 2 juli 2015

Stå kvar i hörnan?

Just nu befinner vi oss i en lågkonjunktur som har varit sedan 2008. Ojämlikheten i vårt samhälle ökar (snabbast av alla rika länder), välfärden urholkas, oron är stor över om skolan klarar av att ge barnen rätt möjligheter, arbetslösheten har bitit sig fast på hög nivå och består till stor del av strukturell arbetslöshet, en oro finns över om morgondagen blir bättre än gårdagen. Trots det känner ändå de flesta att det tuffar på sakta men säkert. Det är en känsla som inte vilar på stabil grund för allt vilar egentligen på en ostabil grund av kris.

I Sverige fokuserar den politiska debatten sig mer på decemberöverenskommelsen, intriger, spelteorier, invandringsfrågan, småfrågor med mera. Den stora bilden och diskussionen här lyser med sin frånvaro trots att det är den som borde vara det som diskuterades.

Vad är det för ett nu vi lever i, vad är det för framtid som kommer och hur ska vi lösa de problem som finns samt anta de utmaningar och möjligheter som dyker upp? Den frågeställningen borde vara i centrum av varje politisk diskussion, utfrågning i media, i samtal med väljarna med mera. Det är enkelt att hämta billiga poäng i en avgränsad fråga men när det sätts in i en större helhet framgår det att det som ser rationellt ut till en början inte är det längre.

Vi är ett litet land där vi borde gemensamt sätta oss ned och finna hållbara lösningar över partigränserna. Blockpolitiken som dominerar svensk politik lägger en blöt filt över det hela och stoppar konstruktiva lösningar som är bra för Sverige. Den egna prestigen sätts framför det som är bra för landet. Lekstugan i höstas där regeringens budget röstades bort för alliansens visar klart på detta.

Om Sverige och svenskarna ska ha en chans att klara sig i globaliseringens och digitaliseringens tidevarv behöver blockpolitiken försvinna, konstruktiva lösningar och idéer sättas i centrum och arbetet med att skapa ett jämlikare och hållbart Sverige vara det som politiken fokuserar på. Görs inte det får vi ett tudelat samhälle där slitningarna är stora, oron dominerar våra liv och vi halkar efter omvärlden.

DN klagar istället för att vara konstruktiv. Räntesänkning visar att Sverige och världsekonomin inte mår bra. Människor ska inte utnyttjas på svensk arbetsmarknad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar