söndag 27 december 2015

Snuttifieringspolitik eller helhetspolitik?

Det är många som efterlyser att socialdemokraterna ska presentera en berättelse som ska förklara vad partiet vill. Tidigare har S haft en sådan och det anses ha gjort att väljarna ställt sig bakom den. Det har varit i form av det svenska folkhemmet. I ivern att lyfta fram att socialdemokraterna behöver en berättelse har man förbisett att dagens värld skiljer sig en hel del i från det Sverige där folkhemsberättelsen tog avstamp från. Därmed måste det utgå ifrån något helt annat.

Det kanske inte är en berättelse utan flera som ska ligga till grund för den övergripande berättelse och mål som socialdemokratin ska presentera. Orsaken till det är att så många som möjligt ska kunna känna igen sig i partiet och tycka att det övergripande är väl värt att arbeta för.

Sverige är inte längre ett homogent samhälle (Frågan är om landet någonsin har varit ett sådant). Med närmare 9,9 miljoner invånare som bor på olika håll i landet, bor i små ensliga byar/mindre byar/större byar/mindre tätorter/tätorter/städer/enskilt hus, där varje familj har sina egna kulturella preferenser, tycke och smak, syn på människor och samhället, är i framkanten på den senaste tekniken eller inte bryr sig, som lever på det naturen ger eller överutnyttjar densamma, är arbetslös eller har arbete, sms-anställning eller trygga anställning, sjuka eller friska med mera går det inte att försöka forma en berättelse. Det behövs olika som sedan knyts ihop med en övergripande vision.

Den vision som jag anser att socialdemokratin fullt ut ska arbeta utifrån är följande:

Skapandet av ett socialt, ekonomiskt, ekologiskt och demokratiskt hållbart Sverige där hela landet lever och människor har möjlighet att bygga sig en framtid. Ett land där ingen lämnas utanför. Där ingen lever i fattigdom. Där var och en har möjlighet att kunna forma sina egna liv på ett tryggt och säkert sätt för dem själva och andra. Där människor inte utnyttjas utan har ett värde, ses och lyssnas på. Ett land där det råder jämlikhet, solidaritet, jämställdhet, frihet och rättvisa. Där människor kan göra en klassresa och själv bestämma om man vill göra den eller inte. Ett land som lever i harmoni med naturen och jorden och som inte överutnyttjar resurserna. Ett land där vi tar hand om varandra och har en välfärd som gör att ingen av oss behöver oroa oss vid arbetslöshet, sjukdom, för våra barns framtid eller när vi blir gamla. Ett land där vi har utvecklat demokratin till att inte bara gälla den politiska sfären utan också den sociala och ekonomiska.

Det är en vision som ställer krav på socialdemokratin. För hur vi ska uppfylla denna portalparagraf blir något att bita i med nya konkreta politiska förslag. Även om det i dag förekommer enskilda förslag på hur man ska minska på arbetslösheten genom att ta bort utgiftstaket och liknande får det ingen effekt om det inte knyts till en övergripande vision. Det är dit vi först måste ta oss för att sedan kunna mejsla ut de enskilda politiska förslagen.

Det är dags att sluta med snuttifieringspolitik och skapa en helhetspolitik.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar