fredag 29 januari 2016

183 miljarder kronors satsning på jobb

Det finns just i Sverige en diskussion, speciellt på borgerliga ledarsidor, om hur vi ska få fler människor i arbete. Ledarsidornas, och de borgerliga politikernas, tidigare hyllade insatser från före detta alliansregeringen för att få människor i arbete verkar vara bortglömda i dag. Inte så konstigt då insatserna inte har minskat på arbetslösheten. Nu pratas det om en ny mirakelmedicin i form av lägre ingångslöner. Det de inte vågar prata om är att det faktiskt går att göra något helt annat. Nämligen en satsning på 183 miljarder kronor för att få människor i arbete.

När man läser de borgerliga ledarsidorna och de borgerliga politikernas synpunkter om hur människor ska kunna få ett arbete verkar det som att det finns ont om pengar och arbete i Sverige. Därmed måste en låglönesektor växa fram samt att ingångslönerna i olika yrken sänkas. Vilka arbeten som ska få lägre lön sägs aldrig men det går att gissa. Det måste handla om arbete som lokalvårdare, servitörer/servitriser, vårdbiträden, undersköterskor, vaktmästare, industrijobb, träarbetare, hushållsnäratjänstarbeten med flera. Det är här som lönerna ska ned så att människor får arbete.

Det är en tanke som visar att varken de borgerliga ledarsidorna eller borgerliga politikerna har insett hur verkligheten ser ut. I dag misslyckas minst var femte rekrytering på grund av att arbetsgivare inte hittar personer med rätt kompetens. Det handlar om över 100 000 arbetstillfällen som inte blir besatta av arbetslösa. Till det ska vi lägga sektorer som skriker efter fler anställda men det är för få som utbildar sig till dessa. Dessa arbeten kommer inte att få nya medarbetare på grund av att ingångslönerna ska sänkas. Det kommer att vara fortsatt brist på medarbetare här. Känslan är att borgerliga ledarsidor och politiker föraktar kunskap och kraven på kunskap i produktionen som i dag finns.

I debatten saknar jag den berömda "elefanten" som alla vet finns i rummet men ingen vågar prata om. Självklart handlar det om näringslivet. I Dagens Industri (DI) denna vecka fanns en analys av börsbolagen och deras vinster. DI analyserade fram att aktieutdelningarna i år kommer att landa på minst 183 miljarder kronor. Ja, ni läste rätt. 183 000 000 000 kr som ska delas ut till aktieägarna. Ingen vill ta en diskussion om detta och ställa frågan: Är det inte dags att dessa börsbolag tar ett ytterligare ansvar i denna situation och hjälper ännu mer till för att fler i Sverige ska få arbete? För varför ska aktieägarna få så stora utdelningar.

Om börsbolagen hade tillsammans gått med på att minska utdelningarna med 40 miljarder kronor och satsa dessa på att anställa människor istället hade arbetslösheten sjunkit markant. Om hela aktieutdelningen skulle användas hade arbetslösheten i Sverige raderats ut snabbt och människor hade kommit i arbete. Även de som står längst från arbetsmarknaden hade kunnat få ett arbete. Människor som hade kunnat få träning på sin arbetsplats, utbildning och kompetensutbildning direkt kopplat till den arbetsplats de är på. Arbetsgivarna hade fått utbildad personal som tjänar pengar. Pengar som hade gått till konsumtion vilket i sin tur innebär att företagen hade sålt mer varor och tjänster.

Det är dags att den svenska debatten fokuserar på börsbolagen och näringslivet och frågar vad dessa mer kan göra för att hjälpa människor i arbete. Varför ska 183 miljarder kronor försvinna iväg istället för att göra större nytta i samhällsekonomin? Elefanten finns mitt i rummet. Dags att prata om den. Det är dags för förändring.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar