lördag 2 januari 2016

Det tudelade Sverige

I Sverige har det under en tid funnits en "svensk dröm". Den har byggt på tanken om att ingen ska begränsas av vilken klass man tillhör. Via utbildning och arbete ska människor kunna få trygga anställningar och förbättrad ekonomi, kunna flytta hemifrån till ett eget boende som rent av kan bli ett hem man själv äger samt möjlighet att bilda familj. Kunna leva sitt liv i trygghet och fullt av möjligheter. Ens barn och barnbarn får det bättre än vad man själv har det. Om arbetet förlorades fanns ett löfte om att kunna omskolas till ett nytt yrke. Välfärd garanterade trygghet. Denna svenska dröm gäller inte längre.

I dagens Sverige förnekas många människor möjligheten att kunna få ta del av den svenska drömmen. Medelklassen trycks ihop av försämrade anställningstrygghet och villkor, försämrad välfärd och utbildning, färre möjligheter till omskolning, tuffare konkurrens från omvärlden, pengar förs över till de mer välbeställda och aktieägare. Ingångarna till ett nytt arbete har blivit färre.

Unga vuxna i dag har fått osäkra anställningar i form av sms-arbeten under enstaka timmar eller en kort period. Sedan är de arbetslösa igen. En ständig press ligger på dem. Arbetsmiljregler ställs åt sidan, en del råkar ut för skrupellösa arbetsgivare, en oro över hur morgondagen ska vara följer dem dygnet runt. Bostadsmarknaden stänger ute dem vilket gör att de som flyttar hemifrån hankar sig fram på andra- och tredjehandskontrakt etc. De blir inneboende hos andra. Den svenska drömmen blir för dem något som de aldrig får ta del av och de känner sig svikna av politiker och samhället. Deras föräldrar och andra anhöriga upplever detta också.

I detta utanförskap, att ha gjort en klassresa nedåt, skapar och göder en inre ilska över att ha blivit bortglömd ett hat som riktas mot andra samt en besvikelse. Här är det lätt att invandrare får ta smällen för detta hat. De blir den motståndare som energin riktas mot då bilden målas upp som att de tar jobben, lever på bidrag och får allt de pekar på medan "svenskarna" själva förpassas nedåt i klassamhället. Partier finns som utnyttjar detta och spär på allt vad som det överhuvudtaget går att göra. De lovar att människor ska få det bättre om invandringen upphör eller begränsas kraftigt. Problemet är att ett sådant parti säger faktiskt ingenting om att den vill återupprätta den svenska drömmen.

Industrier och bruk har lagts ned runt om i landet. Människor blir arbetslösa men har svårt att kunna ta de nya jobben. Jobb som kommer inom handel, service, kunskapsbaserad ekonomi, upplevelsebranschen kräver andra kunskaper än vad som har behövts tidigare. När omskolningsmöjligheterna är kraftigt begränsade, i kombination med att arbetsgivare inte tar tillfället i akt att våga anställa och via jobbet omskola nya medarbetare, leder det till att arbetslösheten cementeras och förpassandet till underklassen blir permanent.

Så här ser det ut i dagens Sverige. Runt om i vårt land finns människor, bygder och stadsdelar som känner sig övergivna och inte längre en del av den svenska drömmen. Istället för att kunna få en möjlighet att ta sig till medelklassen eller att ha sitt ursprung i medelklassen men genom arbetslöshet/sjukdom och liknande ha hamnat i underklassen blir denna underklass en hemvist som det inte går att ta sig ifrån. Klasskampen måste återupptas.

Nu är det ett nytt år. Det finns nu en stor möjlighet för den socialdemokratiskt ledda regeringen att ta sig an detta, ta klasskampen, lova att återupprätta den svenska drömmen och massivt investera i dessa bygder och stadsdelar så människor konkret ser att de får arbete, förbättrad välfärd och utbildning samt standardhöjning. De upplever att de gör en klassresa. Det är dags för förändring. Det är dags att bygga ett nytt Sverige.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar