måndag 4 januari 2016

Noll procent är botten

Gårdagens Aftonbladet innehåller en intressant ledartikel av Katrine Marcal. Den handlar om att även socialdemokraterna kan kollapsa i Sverige. Utgången är begreppet pasokifiering och bygger på hur det socialdemokratiska partiet i Grekland, som heter PASOK, föll samman som ett korthus på grund av väljarna övergav partiet. En felaktig politik byggd på felaktiga slutsatser bestraffas av väljarna. Socialdemokratin i Sverige är inte immun mot det.

Varje socialdemokrat behöver läsa denna artikel och verkligen fundera över det S har drabbats av i Sverige och Europa. En förändring av samhället har skett med nyliberalismen som grund. Partier har anpassat sig efter detta och väljarna uppger att de tycker dessa är för lika varandra. Media frossar gärna i hur mycket var och en kommer att vinna/förlora på politiken som förs i kronor och ören. Politiken reduceras till att bli en kamp om enskilda kronor istället för att vara på en övergripande nivå där vision, mål och metoder diskuteras. Då kan väljarna faktiskt se mycket mer tydligt att det betyder en hel del på vilka som styr Sverige, att de kronor och ören som man får i plånboken är en del av något större som syftar till en vision.

Vi ska vara ärliga inom socialdemokratin och erkänna att bottennivån för partiet i väljarstöd är noll procent. Det går inte att tro att väljarna kommer att vara trogna i hela sina liv. En helt annan rörlighet finns i dag. Vi måste också vara ärliga och erkänna att partiet är mer intresserad av att göra opinionsmätningar på olika utspel som i sin tur påverkar om förslag ska läggas eller inte. För det ansvaret bär hela partistyrelsen. S måste bestämma sig på riksplanet att antingen vara en vindflöjel eller vara ett parti som leder utvecklingen.

För leda utvecklingen och styra denna sker i Sveriges S-ledda kommuner. Här ute finns en levande socialdemokrati som har bestämt sig för att sluta vara ängslig och istället komma med visioner och mål, berätta om dessa och våga satsa. Det är inte för inte som socialdemokratin i kommunerna får ett högre stöd än på riksplanet. Till och med i borgerliga kommuner, vilket går att se hur det röstas till riksdagen, går socialdemokratin mycket bättre och styr en hel del av dem. Orsaken är att väljarna känner igen en socialdemokrati som inte bara är i takt med tiden men också leder utvecklingen.

Det missas av Katrine Marcal i sin analys. Hon har fokus på riksplanet, vilket är förståeligt. Dock verkar det som att socialdemokratin på lokal nivå runt om i Sverige har lyckats att bryta det förhållande som innan har gällt mellan riksdagsval och kommunval. Då har det gått att se att när det går dåligt för S sjunker S i kommunerna också, går det bra för S i riksdagsvalet går det bra för S i kommunerna. Det verkar ha brutits på en hel del håll. S går bättre på kommunplanet än på riksplanet.

Jag tror att här måste S med partistyrelsen i spetsen börja analysera och dra slutsatser om hur den energi, satsning och att våga som finns i kommunerna kan växlas över till riksplanet. Självklart innehåller de olika nivåerna sina specifika utmaningar och regler men strukturer kan ses, kopieras och föras över till riksnivån.

För vi måste alla vara fullt medvetna om att noll procent är bottennivån för socialdemokratin. Det är därmed dags för förändring.

Det Expressen önskar av vänstersidan i svensk politik borde definitivt önskas av högersidan också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar