söndag 27 mars 2016

En politisk revolution för Sverige?

I USA håller det nu på att ske något som kan kallas för en politisk revolution. Demokraternas kandidat Bernie Sanders har ett för det landet radikalt och progressivt program som bottnar i ökad jämlikhet, att ha högre skatter på de rika, satsningar på att förbättra miljön och klimatet, jämställdhet samt att få bort pengar/makteliter bort ifrån politiken och nedbrytningen av etablissemang som styr och ställer överallt. Det är en politisk revolution som vi mycket väl kan föra över till Sverige.

Jag anser att socialdemokratin ska vara glad för att det inte finns en svensk motsvarighet till Bernie Sanders. En sådan person skulle ta många väljarna från S,V och Mp tillsammans med socialliberala väljare och skapa ett helt annat politiskt landskap. Vi kan se hur detta har skett i Europa. Starka socialdemokratiska partier har snabbt reducerats till minipartier långt ifrån den nivån som de legat på tidigare. Andra vänsterpartier har tagit över och är de dominerande politiska krafterna. Den inom socialdemokratin som tror att vi är immuna mot det är antingen naiv eller väljer att blunda för verkligheten.

Det finns de inom socialdemokraterna som anser att det inte finns något att lära av det som sker nu i USA, speciellt från Bernie Sanders kampanj. Några av dem kommer garanterat att åka över till USA i år för att delta på olika sätt i den amerikanska valkampanjen i höst. Synd för de som borde åka är de som anser att vi har en hel del att lära för att kunna bli ännu vassare och bättre till exempel i hur vi når ut till väljare och engagerar människor för den socialdemokratiska politiken. Vill vi inte lära oss något är partiet dömt att göra om samma misstag igen. Misstag som leder till längre avstånd till väljarna och ett fortsatt lågt väljarstöd.

Den politiska revolutionen i USA handlar både om politikens inriktning och hur människor ska återta makten över kongressen/senaten och presidentämbetet. Pengar, makteliter och etablissemang som styr inom politiken ska bort. De korrumperar det politiska systemet, ser till att göda sig själva och använder människor bara som röstboskap. Vanliga människor får se sina möjligheter minska på alla plan. En utveckling som också finns i Europa.

Det kan handla om kompisgäng som varit tillsammans sedan ungdomsåren i ett ungdomsförbund och som hjälper varandra på olika sätt samtidigt som de blockar andra. Familjer som styr på olika nivåer i partier och som också effektivt inte bara stoppar andra utan försöker rensa bort medlemmar som anses som obekväma och utmanar makten. Det kan också vara anställda tjänstemän som har ett fast grepp om den interna makten och där politiker måste förhålla sig till dessa. Rekrytering till olika positioner sker inom vissa på förhand utvalda grupper med lång erfarenhet inom ett parti. På det sättet cementeras rådande maktstrukturer till att utestänga alla andra som inte är beredda att krypa för de som bestämmer.

Väljarna är inte dumma. De ser detta och reagerar också på det. Ute i Europa har många etablerade partier mer eller mindre kollapsat snabbt och effektivt när andra nyare partier har kunnat utmana. Väljarna har lämnat för att visa sitt missnöje. Om ett parti inte förnyar sig, öppnar upp sig och släpper in nya till att vara med och utveckla och leda ett parti framåt är det dömt på längre sikt. Då uppfattas det som en sekt eller i varje fall som ett slutet parti. Varför ska en väljare stödja det partiet även om det skulle ha en bra politik?

För dagens svenska väljare är inte som väljare var förr i tiden. Väljarna är mer lättrörlig än någonsin och blir det allt mer. I de olika valen kan de rösta på helt olika partier, tvärs över blockgränserna. Medlemmarna i partierna ställer också helt nya krav på öppenhet, delaktighet, vara med och påverka, få information, kunna ta ställning med mera. De är inte nöjda med att bara vara röstboskap där ledningarna på de olika nivåerna bara informerar dem om vad som händer.

Den politiska revolution som sker i USA är något för oss att ta till oss, lära oss av och utveckla vår politik och organisation utifrån. Sedan är frågan om alla vågar...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar