söndag 30 juli 2017

Att ta bort ryggraden i framtiden

I Sverige har vi lagt oss vinn vid vikten av bildning. Folkbildningen har ansetts vara en av de grundläggande förutsättningarna för ett modernt, framtidsinriktad och kunskapsinriktat samhälle. Bildning gör att människor växer och det vinner samhället på. Bildning skulle inte vara något för de få utan komma alla till del. Ett av de viktigaste pelarna för förändring var och är biblioteken. Det är synd att det inte i Sverige sker en rejäl diskussion om den nedläggning och nedrustningen av biblioteken som sker. Det är en hot mot ett Sverige och för den enskilde.

Sedan 1990-talet har var tredje folkbibliotek försvunnit. Det handlar om 500 st. Under förra året stängdes 65 stycken offentligt finansierade bibliotek, de flesta skolbibliotek. Vartannat barn har därmed tillgång till ett skolbibliotek, närmare 650 000 stycket har det inte. 86 kommuner saknar skolbibliotek.

Det här skapar problem. För den enskilde blir det en förlust av tillgång till det som finns på biblioteken och en förlust av den kulturtillgång detta innebär. En levande och spännande mötesplats försvinner. Böcker blir något som bara kommer till del för de som har pengar och intresse av läsning och böcker. Barnen blir beroende av föräldrarnas kulturella kapital och intresse. Något som slår mot den enskilde och familjer. Läsning och bibliotekskulturen skapar många positiva aspekter för människor och samhället. Mötesplatsen som den är för samman människor från olika klasser och med olika intressen.

Några ekonomer i Danmark har satt sig och räknat på detta för att se ur ekonomisk synvinkel hur detta påverkar. Slutsatsen är att bibliotek lönar sig. Biblioteken bidrar med 2 miljarder kronor till BNP. Det finns en bra effekt på produktivitet och samhällsekonomin. Biblioteken ger barn läskunnighet och utveckling av sitt läsande. Kunskapsnivån ökar, liksom läsförståelsen. Utbildningsnivån ökar i en kommun. Det ger högre ekonomiskt utfall, fler i arbete och därmed ökade skatteintäkter. För arbetsgivare innebär det tillgång till arbetskraft och ökad konsumtion.

Biblioteken ska inte ses som en kostnad, även om det gör det när en kommunbudget ska hålla. Istället måste man se biblioteken som en långsiktig investering i kommuninvånarna, arbetsgivarna, i nya företag och viktiga mötesplatser som för samman människor och intressen och levandegör hela kommunen. För det är också viktigt att inte bara ha ett stadsbibliotek utan också flera bibliotek som ligger ute där människor bor. Exempelvis i byar på landsbygden. Satsa på biblioteken är att investera i en bättre framtid för alla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar