måndag 31 juli 2017

Sista skörden?

I olika omgångar under de senaste 17 åren har det framförts att våra jordbruksjordar håller på att utarmas. Näringsinnehållet i den mat som produceras har sjunkit sakta men säkert. För att få i oss samma mängd näringsämnen som för ex 30 år sedan måste vi äta mer. Det här är ett stort problem som påverkar oss alla. Matkvaliteten riskerar att bli mycket sämre, vilket påverkar vår hälsa markant och miljön.

En av grundorsak till detta är den industriella storskaligheten inom jordbruket. Större åkrar desto bättre är det ur ren ekonomisk synvinkel. För att kunna få avkastning på de grödor som skördas krävs det större mängd av. Det industriella jordbruket har förändrat sättet att bruka jorden. Nyttiga insekter och växter har fått stryka på foten för gifter som sprutas ut. Näringsinnehållet i de växter som skördas tillförs inte igen i marken utan tas bort därifrån. Mineraler tillförs inte igen på det sätt som det borde göras. Marken utarmas på dessa mineraler vilket gör att innehållet i den mat vi äter blir sämre. Vi drabbas negativt då vår hälsa försämras. För det är nämligen så att en stor del av våra processer i våra kroppar och försvarssystem är beroende av mineraler och vitaminer. Får vi inte dessa försämras dessa processer, liksom immunsystemet.

Självklart kan vi klaga och säga nej till detta men vi behöver också något annat. För det är ju så att vi alla behöver mat för att klara oss. Ett sätt att förbättra kvaliteten i skördarna är självklart att marken tillförs de mineraler som vi kan se har minskat över tid. Det är viktigt att så mycket av grödorna kommer tillbaka till marken. Med andra ord måste matavfallet åter komma tillbaka till våra marker för att mineraler på det sätt ska kunna tillföras på ett ur miljömässighet smart sätt. Här finns en del att göra för att det ska bli möjligt.

1895 skapades de första kolonilotterna i Sverige. Små markområden där människor odlade sin egen mat och andra växter. I kolonilotterna återanvänds det som inte behövs för matlagning. Kompostering är vanligt och återförs till marken. Maten är nyttig och innehåller näringsämnen och vitaminer. Just detta med kolonilotter/trädgårdar har gått upp och ned i Sverige. I kristider har de varit viktiga för de som bor i städer. Efter 1945 minskade antalet koloniträdgårdar och intresset. Detta på grund av den ökande levnadsstandarden.

Nu ser vi en ny renässans för koloniträdgårdar. I byggande av den gröna staden har koloniträdgården blivit en naturlig del. Odlandet av egen mat ses som en höjning av livskvaliteten och matkvaliteten men också något som gynnar miljön och i förlängningen klimatet. Människor söker i dag andra lösningar på hur vi tillverkar vår mat och matens innehåll, samt avsaknad av innehåll. Koloniträdgårdarna får också människor att må bra, både fysiskt och psykiskt. Vi behöver satsa än mer på detta både i städerna och på landsbygden.

Det behövs mer rotation på odlingarna på jordbruksmarkerna så att inte samma gröda odlas allt för länge på samma mark. Då och då med jämna mellanrum behöver den ligga i ordentlig träda under ett par år. Det som växer upp då kan sedan plöjas ned och då har man fått igång ett kretslopp med näringsämnen som kommer ned i marken. Kombineras detta med att matavfall tillförs igen samt att man för till ytterligare mineraler kan näringsinnehållet i marken öka.

Längs med jordbruksmarkerna skulle det också än mer behövas att det sås in olika former av gräs, småbuskar, blommor med mera som gynnar insekterna, spindlar, groddjur och småfåglar. Djur som jagar de skadeinsekter som ger sig på skördarna. Då behöver jordbruket inte lika mycket gifter. Det kan också hålla bort svamp och andra angrepp. Däggdjur gynnas också av detta. Maskar och andra jordbearbetande djur får en möjlighet att trivas och de är viktiga i att marken får tillgång till bra näringsinnehåll. Självklart ska dessa områden inte utsättas för gifter eller maskiner.

Det här är ett par saker som kan göras för att vi ska kunna få mat som innehåller mer näringsämnen och marken som slutar att utarmas på dess innehåll. Vi måste börja tillföra mer till jordkontot än vad som plockas ut därifrån. Inte tvärtom. Det här är något som behöver göras över hela världen. Det är inte överallt som man har lika bra jordar för odling som här, vilket innebär att dessa jordar urholkas än snabbare på sitt näringsinnehåll. Allt hänger ihop. Vi står inte utanför helheten utan det vi gör påverkar. Det är därmed dags för en förändring, en förändring för vår hälsas skull, för jorden och miljön. För våra kommande generationer.

söndag 30 juli 2017

Att ta bort ryggraden i framtiden

I Sverige har vi lagt oss vinn vid vikten av bildning. Folkbildningen har ansetts vara en av de grundläggande förutsättningarna för ett modernt, framtidsinriktad och kunskapsinriktat samhälle. Bildning gör att människor växer och det vinner samhället på. Bildning skulle inte vara något för de få utan komma alla till del. Ett av de viktigaste pelarna för förändring var och är biblioteken. Det är synd att det inte i Sverige sker en rejäl diskussion om den nedläggning och nedrustningen av biblioteken som sker. Det är en hot mot ett Sverige och för den enskilde.

Sedan 1990-talet har var tredje folkbibliotek försvunnit. Det handlar om 500 st. Under förra året stängdes 65 stycken offentligt finansierade bibliotek, de flesta skolbibliotek. Vartannat barn har därmed tillgång till ett skolbibliotek, närmare 650 000 stycket har det inte. 86 kommuner saknar skolbibliotek.

Det här skapar problem. För den enskilde blir det en förlust av tillgång till det som finns på biblioteken och en förlust av den kulturtillgång detta innebär. En levande och spännande mötesplats försvinner. Böcker blir något som bara kommer till del för de som har pengar och intresse av läsning och böcker. Barnen blir beroende av föräldrarnas kulturella kapital och intresse. Något som slår mot den enskilde och familjer. Läsning och bibliotekskulturen skapar många positiva aspekter för människor och samhället. Mötesplatsen som den är för samman människor från olika klasser och med olika intressen.

Några ekonomer i Danmark har satt sig och räknat på detta för att se ur ekonomisk synvinkel hur detta påverkar. Slutsatsen är att bibliotek lönar sig. Biblioteken bidrar med 2 miljarder kronor till BNP. Det finns en bra effekt på produktivitet och samhällsekonomin. Biblioteken ger barn läskunnighet och utveckling av sitt läsande. Kunskapsnivån ökar, liksom läsförståelsen. Utbildningsnivån ökar i en kommun. Det ger högre ekonomiskt utfall, fler i arbete och därmed ökade skatteintäkter. För arbetsgivare innebär det tillgång till arbetskraft och ökad konsumtion.

Biblioteken ska inte ses som en kostnad, även om det gör det när en kommunbudget ska hålla. Istället måste man se biblioteken som en långsiktig investering i kommuninvånarna, arbetsgivarna, i nya företag och viktiga mötesplatser som för samman människor och intressen och levandegör hela kommunen. För det är också viktigt att inte bara ha ett stadsbibliotek utan också flera bibliotek som ligger ute där människor bor. Exempelvis i byar på landsbygden. Satsa på biblioteken är att investera i en bättre framtid för alla.