tisdag 22 maj 2018

Bostadskrisen?

I ett läge där denna viktiga fråga borde diskuteras mycket flitigt och intensivt i exempelvis partiledardebatter har den hamnat i skymundan. Det är en mycket viktig fråga som påverkar 100 000-tals människor och deras liv. Det handlar om bristen på bostäder i Sverige.

Det behövs byggas i varje år fram till 2020 minst 80 500 bostäder. Byggs det så många kan bostadsefterfrågan täckas. I fjol byggdes det 47 000 bostäder. Det är alldeles för lite. Bostadsbrist är en realitet och har varit det i många, många år. Under alliansens tid vid makten var det bostadsbrist. De lösningar som presenterades var Attefallshus och att enskilda personer kunde hyra ut delar av sina bostäder till personer i behov av bostad. Det rådde inte bot på bostadsbristen. Människor fortsatta att tvingas bo i andra- och tredjehandskontrakt. En realitet även i dag.

Bristen på bostäder har skapat en rad negativa konsekvenser. Det är allt fler unga vuxna bor kvar hemma hos sina föräldrar. De kommer inte ut på bostadsmarknaden. En egen bostad är viktig för den enskilde. Människor får en trygghet, kan planera för framtiden och styr sitt eget liv. Det blir lättare att bilda familj och ha familj med en egen bostad. Bostäder skapar möjligheter till att flytta dit jobben finns. Den är grunden för tillväxt i vårt land.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört en rad åtgärder för att få fart på bostadsbyggandet. Byggandet av flerbostadshus är på den högsta nivån sedan miljonprogrammets dagar. Från och med 2017 satsas årligen 6 miljarder kronor på byggandet av fler hyresrätter. Under ett år är det en större satsning än vad alliansen lyckades med under hela perioden 2011-2014.

Det som har gjorts är införandet av en byggbonus till kommuner som bidrar till ett ökat bostadsbyggande, investeringsstöd för byggande av små hyreslägenheter och studentbostäder samt stöd till att renovera och energieffektivisera miljonprogramshusen. Steg på rätt väg men mer behövs för att det ska kunna byggas 80 500 bostäder/år.

Det vi socialdemokrater vill göra är att

  • genomföra en ny byggoffensiv och se till att det byggs minst 250 000 nya bostäder under åren 2015-2020 och därefter i genomsnitt 45 000 bostäder om året fram till 2030
  • vi vill se fler hyresrätter, bra bostäder för äldre, studentbostäder, blandade bostadsområden med både villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen
  • förändra plan- och bygglagen för att snabba upp byggprocessen
  • föra en tydligare markpolitik, både från stat och kommun

Svaret från Moderaterna är att ta bort byggsubventioner och införa friare marknadssättning av hyrorna. Hur nu detta ska leda till att fler bostäder kommer att byggas.

Det gäller att det satsas på att det byggs mer, inte mindre. 


måndag 21 maj 2018

Ta det på allvar

Mänskligheten står inför ett mycket viktigt val. Antingen fortsätter allt som vanligt och det finns en förhoppning om att andra gör det som behöver göras eller så tar vi tag i detta och skapar en positiv förändring som människor år 2100 kommer att tacka oss för. Vad jag pratar om? Klimathotet.

Låt oss börja med fakta. Det finns tyvärr de som inte tror på klimatförändringar och speciellt tror de inte på att människan ligger bakom. Istället pekas det mot solaktiviteten och att det är den som har gjort att klimatet blir varmare. När solaktiviteten förändras blir klimatet bättre är tanken. Det är att vara passiv och framför allt inte vilja inse att det som sker inte har med solen att göra utan har en annan källa.

Dagens Nyheter presenterade i går en artikel som är läsvärd. Den handlar om isen på Grönland. En is där det går att se 100 000-tals år tillbaka. I artikeln står också om isen i Antarktis. Där går det tydligt att se att under de senaste 800 000 åren har koldioxidhalten legat på 300 miljondelar men har ändrats till 410 miljondelar. I en tidskrift från Västerbottens geovetenskapliga förening går det att läsa att under 1800-talet, innan den industriella revolutionen, låg koldioxidhalten på 280 miljondelar (ppm). Mätningar som gjordes 1958, startade mätningarna, låg halten på 315 ppm. 2013 låg den på 400 ppm. 

Det händer någonting som får koldioxidhalten att öka. Denna gas är en växthusgas som släpper igenom solens strålar men absorberar en del av den infraröda strålningen, vilket gör att värmen som skapas stannar kvar. Det betyder att om halten av koldioxid minskar stannar mindre del av värmen kvar. Om koldioxidhalten ökar stannar en större del av värmen kvar.

För vi samman detta innebär det att när halten av koldioxid ökar från 280 ppm till 400 ppm (410 ppm) är det mer av värmen som stannar kvar och jordens temperatur höjs. Det är fakta. Frågan som vi måste därmed ställa oss: Vad är det som gör att koldioxidhalten ökar?

Det finns en faktor som är känslig för en del men som är fakta. Det är människans påverkan på jordens klimat. I DN:s artikel ovan står det att i Grönlands is går det att läsa av människans olika former av utsläpp och knyta det till människans egen historia. Här har det tittats på blyhalten i isen. Det visar sig att det går att titta tillbaka till antikens tidsålder och speciellt Rom. Halten av bly varierar i takt med när det är krig/oro resp fred. Halten minskar vid det förra och ökar vid det senare. Detta på grund av att bly används vid silverframställning. Silver som användes i myntframställning.

Koldioxid är en biprodukt av den industriella revolutionens energianvändning. Fossila bränslen har använts i form av kol och olja. Detta används fortfarande och till det har tillkommit naturgas. Ju mer som används av fossila bränslen desto mer koldioxid släpps fritt. Människan påverkar därmed halten av koldioxid i luften. Därmed är det vårt gemensamma ansvar för att se till att vi inte frigör mer av denna gas. Istället måste vi se till att minska på halten också. T

Vi är möjlighet att skapa en annan framtid då vi vet vad problemet är. Det är dags att gå från ord till handling och att vi ställer om världen i en hållbar riktning byggd på energi som kommer från förnybara energikällor. 

Läs gärna Aftonbladets artikelserie i sju delar om jordens klimat och vad som händer.